Dannebloggen lever vidare även nästa år. Jag tycker ju att det är väldigt roligt att blogga. Dessutom har jag kommit till insikt med att jag mår väldigt bra av att skriva mycket. I kombination med att jag läser en del och skiter i vad negativa och tråkiga människor tycker och tänker om mig, så fastnar jag inte längrelika lätt i depressioner och likande skit. Att blogga är alltså något som hjälper mig att må bra. 

 

Jag har ju andra sociala medier också. TikTok är väl det som många tjatar på mig om mest nu för tiden. När fans och liknade kommer fram till mig på stan så säger dom ofta att dom följer mig på TikTok. Jag tar väl inte TikTok så allvarligt. Jag bryr mig inte, men det är kul att skapa små musikvideos där.  Men jag känner inte att det är något viktigt för mig att hålla på med. 

 

Under 2024 så blir det fler blogginlägg och andra saker kommer upp i övriga sociala medier som typ heter Dannebloggen. När det gäller bloggen så kommer jag att fortsätta med detta arbetssättet som jag nu har gjort sedan 2020. Jag försöker skapa  inlägg varannan dag. Det blir då lagom mycket jobbande med bloggen för mig.  Dessutom håller jag skrivandet levande utan att det blir för mycket. Då mår jag bra. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  

 

 

 

 

 

  

 

15 Juli - 15 Augusti i år så hade jag min semester. Jag fick väldigt mycket gjort hemma och jag var ute och reste runt i Sverige. Det blev totalt 8 dagar under semestern. Jag körde bil runt om i norra Sverige Jag var bland annat i: Sundsvall, Piteå, Östersund.

 

 

Två veckor senare satte jag mig på ett flyg till Visby.

 

 

 

Andra saker som jag fick gjort under semestern var att jag fick upp en bokhylla.

 Dessutom fick jag hjälp med att sanera mitt badrumstak från svartmögel. 

 

 

 Det blev en bra semester. Nu är jag färdig med Sverige och nästa år finns det planer på resor till olika städer i europa. Det bara att slänga upp cash och blåsa på. Det ska ju vara gott att leva. 

 

 

 

 

 

Då har det blivit nyårsafton och jag tänkte skriva lite om vad jag har gjort och vad jag tänker om detta året. Senare idag publicerar jag två blogginlägg till som handlar om årets semester och mina tankar kring Dannebloggen.

 

Spontant  känner jag att mycket har varit bra, men samtidigt har mer saker än vanligt inte alltid  känts så bra. Frågan jag ställer mig är mest vad jag ska göra nästa år för att allt som kändes tufft i år inte ska upprepa sig igen. Sen är det väl så att livet smäller till mig ibland och jag kan inte alltid hjälpa att saker och ting drabbar mig. Däremot kan jag ju alltid påverka hur jag ska göra för att hantera saker som drabbar mig, oavsett om det är negativt eller positivt. 

 

Jag har under året jobbat på med busskörningen och massor man vet oftast att man kommer att ha mycket jobb i olika perioder. Jag jobbar ju heltid och då lägger man ju en hel del tid på sitt arbete. Jag jobbar på och nästa år fortsätter jag väl säkert med att köra buss på heltid. I höstas började jag jobba på ett nytt arbetsschema. I samband med det så skedde många förändringar. Vi fick andra bussar att köra, linjer ändrade körvägar och jag fick mer jobb på helgerna än vad jag tidigare har haft som fast anställd. Jag tycker att de mesta ändå blev bra. Jag har mycket jobb under helgerna, men varje vecka som jag jobbar helgen så är jag ändå ledig minst 2 andra dagar under den vecka. Vissa veckor är jag ledig 3 dagar. Så även om jag kanske inte är jättenöjd över att behöva jobba mer helger än tidigare så tycker att allt i det stora hela blev bra med det schemat som jag nu har och kommer att köra på med även nästa år. 

 

Det är väl bara att köra på nästa år också. Jag har inga planer på att byta jobb eller arbetsplats eller något sånt. Jag hoppas att jag får vara frisk och orkar jobba i många år till. Det är bara att köra!!

I år började jag ju spela pingis igen. Jag tränar bara och jag har varit noga med att hålla mig till det. Jag vill hålla på med pingis på ett sätt som jag mår bra av. Det gör jag av att träna och det är ju också något som jag tycker är kul. Bara jag har roligt med pingisen så är jag nöjd. Säsongen fortsätter nästa år och jag kommer väl att träna på om jag är sugen på att spela. 

 Jag kämpat på med mina saker och det är väl bara att fortsätta så. Jag har haft perioder där jag har mått väldigt bra och det har då känts som att vad man än gör så lyckats med det. Jag har också haft perioder där jag har känt mig riktigt nere och där mycket har varit väldigt jobbigt att behöva möta och hantera. Man kanske måste ha sina upp och nergångar för att man ska behålla fötterna på jorden och inte förvinna ifrån den verklighet som man faktiskt lever i.

 

 

 

 

 Jag är ganska säker nu på att jag kommer att klara mitt mål som jag har få i år  med mitt konstprojekt. Det är så gott som klart nu. I början av veckan gick allt väldigt smidigt och fort och det gjorde att jag kände mig ganska säker på att detta delmålet kommer att lägga sig klockrent rätt!

Det känns väldigt bra för jag har ju haft mina tvivel och jag har varit på väg att ge upp många gånger fram till nu. Men jag har kämpat och varit lite envis och nu har jag fått lön för mödan. Nu känns det ju betydligt lättare att fortsätta. Det kommer säkert också att vara roligare att jobba på med detta nästa år när jag liksom tycker att jag har kommit över 2023 års "spärr". 

 

Jag har ju fått ta en del skit för att jag håller på med detta. Vissa hånar mig och säger att det jag gör är helt meningslöst. Nu tycker jag ju inte att det är meningslöst att göra saker som jag tjänar pengar på, om jobbet man lägger ner i slutändan är värt pengarna. Så blev det ju faktiskt nu. Det finns också människor som har blivit sura på mig för att jag tjänar pengar på detta. Varför vet jag inte, men det kanske handlar om avundsjuka. Jag är ju egentligen ingen konstnär, men ändå tjänar jag pengar på min konst. Det sticker väl i ögonen på vissa människor. 

 

Många har också blivit sura över att jag inte berättar så mycket om vad mitt konstprojekt handlar om och vad jag konkret faktiskt gör. Vissa tror också att jag ljuger om detta och dom tror inte ens att det finns ett konstprojekt som jag jobbar med. Anledningen till att jag inte vill säga så mycket om vad jag exakt gör är att jag att i den stunden som jag berättar så vet att många kommer att vilja förstöra detta för mig. Varför ska jag låta någon göra det? Bättre att bara köra på och tjäna mer och mer pengar och när allt är färdigt så kommer alla att som vill kunna få se det slutgiltiga konstverket som kommer att vara värt ganska mycket pengar. Sen är ju allting relativt beroende på vad man anser att mycket pengar är. Dettta är i alla fall något som jag vill jobba på med i lugn och ro och så länge jag inte har något konstverk att visa upp så kommer jag heller inte att visa själva skapandet av det. 

 

Nu har jag i kommit en bra bit på väg och eftersom jag nu klarade av årets mål med det så ska det bli otroligt roligt att fortsätta. Jag kommer att skapa mer konst, tjäna mer pengar och fortsätta spara allt jag drar in på detta. Fan va bra det känns när man når något av dom mål man har. Den känslan är svår att beskriva, men jag mår jävligt bra den. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sista rycket får det väl bli denna veckan. Jag har busskörning i 4 dagar och sen är jag ledig dom 3 sista dagarna av 2023.  Allt som jag vill fixa under detta året och som inte är fixat hittills, måste ju sättas denna veckan. Det känns som jag har mycket att göra, fast jag tror att det blir en sådan vecka där jag känner att inget tar så lång tid. Bara jag sätter igång och grejar, så brukar det ordna sig. Det är bara att köra. På söndag är det nyårsafton. Gott Nytt År!

 

 Då har det blivit julafton och spontant så känner jag att det är skönt att få vara ledig från jobb. Dom senast åren har jag ofta jobbat just på julafton. Jag har inget emot det egentligen. Om jag får välja så jobbar jag gärna julafton om jag sen får vara ledig nyår och den helgen istället. Så har det ofta varit tidigare, men i år är det kanske bättre. Jag är ledig på nyårsafton också. Jag ska sen upp och jobba dagen efter så jag kan ju ändå inte göra så mycket med min ledighet. Samma är det med denna helgen. Jag jobbar en del i mellandagarna, så jag kan inte göra överdrivet mycket annat ändå. 

 

Julafton är annars en dag som jag har lite blandade känslor kring. Jag gillar att tänka tillbaka på tidigare år och vad jag har gjort på julafton. I barndomen har jag många fina minnen just från jul och jag kan nog ärligt säga att många vuxna tog hand om mig under just julhelgen och såg till att jag fick en bra jul som alla barn borde få ha under hela sin uppväxt. Tyvärr finns det väl för många barn som inte upplever någon bra jul.   

 

Jag kan tänka mig att många barn tvingas uppleva att tex deras pappa dricker för mycket, blir arg och i värsta fall kanske slår mamman. Det finns ju också många barn som har skilda föräldrar och kanske känner av att föräldrarna bråkar om dem och man vet kanske inte ens var man är välkommen på jul. Oavsett vad det bråkas om så tycker man ofta som barn att det är ens eget fel och man lägger lätt skulden på sig själv. För som barn tycker man ju om både sin mamma och pappa. Jag vet att många föräldrar i denna situation har svårt att släppa stoltheten och bara göra det som är bäst för barnen. Av allt jag känner till kring detta så tycker jag att jag märker av detta ego  tok för ofta och, speciellt kring jul. Det gör mig väldigt ledsen. 

 

För min egen del så känner jag ändå att jag ofta har haft en bra jul. Det enda sorliga jag kan komma på det är att min mormor dog på julafton och det var en person som stod mig nära och som ofta såg till att jag som barn fick just den där julaftonen som alla barn borde få uppleva. Detta med att min mormor dog just denna dagen kommer upp i mitt minne varje jul. Jag varken kan eller vill sluta tänka på henne.

 

Jag tycker annars det är mysigt med julafton. Varje år ser jag till att jag har mycket mat hemma på julhelgen. Det skulle väldigt sorgligt om jag sitter utan mycket mat på julafton. Jag har däremot inget emot att sitta själv på julafton. Det känner jag i alla fall mig inte ledsen över. Jag brukar också kolla mycket på TV på julafton. Är jag hemma så missar man ju aldrig: Kalle Anka, Karl-Bertil Jonsson och Svensson, Svensson. Denna julafton kommer det ju också att vara Jul med Astrid Lindgren på TV. Filmen: "Tomten är far till alla barnen"  Kommer väl som kvällsfilm idag. Så julafton 2023 kommer jag att minnas som en mysig jul i min ensamhet. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Imorgon är det julafton. För många är det kanske någon slags tradition. Vissa saker göra man varje år på tex jul eller nyår. Eller så kanske många är som mig. Jag har ingen direkt tradition med julen som jag är så noga med att hålla på. Om jag ändå ska komma på nånting så kanske det är att jag gärna äter mat som man på många sätt förknippar med julen. Jag brukar också fylla upp kylskåpet så jag har mycket mat kring jul och mellandagar. Det skulle kännas hemskt om man sitter med för lite mat på jul. Det känns sorgligt på något sätt. 

 

Förövrigt så är jag inte så mycket för traditioner och tänka att vissa grejer ska återkomma. Jag gillar att göra saker som jag tycker om att göra och om det sen är tradition eller inte, det tänker jag inte så mycket på. 

 

Jag kanske har upplevelser varje år som man kanske ändå nu skulle kunna kalla för lite tradition. Det är ju i alla fall saker som dom senaste åren har varit ständigt återkommande för mig. 

 

Stockholm är en stad som jag gillar. Jag har under en jäkla massa år nu besökt Stockholm minst en gång per år. Egentligen vet jag inte vad det är som får mig att trivas så bra där, men det är kanske något med den "viben" jag känner när jag är där. Det har hänt flera gånger att jag har åkt till Stockholm utan att jag har något planerat överhuvudtaget. Det blir ofta bra ändå. Jag har varit i Stockholm en gång i år, och nästa år blir det igen. De mesta är redan nu planerat inför den resan. Även om datumen för min vistelse inte är bestämd ännu.  Jag tror aldrig att jag kan tröttna på Stockholm och jag vill hålla på den traditionen att åka dit minst en gång per år. För mig blir det ju en stor grej eftersom jag bor i den förhållandevis lilla staden Vänersborg. 

 

Bokmässan i Göteborg är något som ag har besökt varje år (med undantag för pandemiåret 2020) sen 2017. Jag tror att jag har varit minst en dag på alla bokmässor sen just 2017. Det började med att jag år 2016 blev så arg på mig själv att jag inte befann mig på den mässan då. Jag såg massor av filmer och bilder i olika sociala medier, och där blev jag jäkligt sugen på att själv vara. I ren ilska så tänkte jag att där ska jag fan befinna mig nästa år och så fort jag såg att man kunde köpa biljetter till 2017 års Bokmässa så gjorde jag det snabbt som fan, utan att tveka. Jag har nu också redan fixat mig ett guldkort för nästa år. Bokmässan äger ju rum i slutet av september och början på oktober varje år. Så man får väl säga att jag är ute i god tid. Det är ju så att man kan köpa guldkortet lite billigare om man köper det nu. Om det skulle bli så att jag inte besöker mässan trots att jag har ett kort som gäller för fyra dagar och typ fri tillgång till allt som finns att se och uppleva, så får jag ju bara acceptera det och liksom ta den smällen. Jag gillar ändå när jag är ute i god tid med saker. Det sprider sig ett lugn i kroppen som jag mår bra av. 

 

 

 

Hur går det med konstprojektet? Jag kämpar med att sätta det ekonomiska målet som jag har för i år med det. Det känns som att jag aldrig kan vara säker på om jag fixar detta eller inte, men som det känns nu så tror jag inte att jag sätter mitt lilla delmål så tidigt som till nyårsafton. Det kan gå, men då får jag nog ha lite tur. 

 

Det fattas inte mycket pengar, men jag tror inte att jag kommer att klara att dra in dom pengarna som jag vill ha nu på 1,5 vecka. Jag behöver nog januari på mig också för att sätta detta som jag kallar för ett ganska stort delmål. 

 

Jag har kämpat med konstprojektet länge nu. Jag vet inte exakt hur många år jag har kört på med detta, men det måste väl vara minst 2 år. Det stora målet är för stort just nu så skulle jag inte ha alla dessa delmål att jobba efter så skulle jag ha gett upp för länge sen. Många andra saker som jag kämpar och har mål med, där är det ändå så att jag börjar se slutet under nästa år. Men konsten lär jag nog få hålla på med i ganska många år med för att jag ska nå det slutgiltiga målet som jag har just nu. Det går inte att säga att detta kommer jag att klara för då vore jag dum i huvudet. Jag kan bara säga att jag försöker varje dag att nå mina små delmål och jag kommer framåt varje vecka. Framgången mäter jag i rena pengar och det går ju också snabbare att tjäna pengar på detta nu än vad det gjorde när jag började. Man lär sig hela tiden och man hittar sätt att jobba mer effektivt. Det svåra är att orka med. Man känner ju att det är väldigt mycket jag ska göra under ganska många år framöver. Det är ju inte konstigt om man med jämna mellanrum funderar på att ge upp. Jag skulle ju också kunna göra mycket annat med dom pengar som jag har tjänat på det hittills. 

 

Jag har ändå svårt att lägga av med det. Jag tjänar ju ändå pengar nästan varje dag på detta. Det är ju också ganska roligt att lilla jag som egentligen inte är en konstnär kan tjäna pengar på min konst. Jag har svårt att sluta när jag stundtals kan tjäna ganska bra pengar på detta. Dessutom är det ju så att när man klarar varje delmål som man sätter upp, så blir man ju extra peppad och känner sig motiverad att fortsätta jobba på med konsten. 

 

Det är många som hånar mig och skrattar åt mig för att jag håller på med detta. Dom vet ju inte exakt att det är ett konstprojekt jag grejar med och dom vet ju heller inte hur mycket pengar jag har tjänat och lyckats spara ihop på detta. Så dom får väl skratta åt mig eller vara sura. Jag skiter dom liksom. Det som kan vara lite roligt det är ju att en del av dom som kanske hatar mig, kan vara samma personer som hjälper mig att tjäna pengar på detta.

 

Många har frågat mig om mitt konstprojekt och vad det egentligen exakt är. Jag brukar bara svara att jag har inspirerats av Pippi Långstrump. 

Jag kommer att ha många år kvar och mycket kvar att göra med konstprojektet om jag ska nå mitt slutgiltiga mål med detta. Jag är inte säker på att jag orkar med det. Jag är heller inte säker på att jag är rätt ute om jag ska tänka i ett framtidsperspektiv. Många gånger tänker jag att på att ge upp och bara använda pengarna till något helt annat. Typ: Resor, fester, snygga kläder och god mat. Man har för många hinder att ta sig över i detta, även om jag också kan se många möjligheter. Man vill ju inte ge sig när man ser att det jag gör ändå ger resultat i form av rena pengar. Jag är ingen konstnär, men ändå kan jag tjäna på sånt som jag ser som jag tycker är konst, även om jag vet att inte alla skulle hålla med. 

 Ca 2 veckor kvar på detta året. Jag har ganska bra jobbveckor kvar. Både denna veckan och nästa så jobbar jag 4 dagar och är ledig 3. Dessutom är jag ledig både jul och nyårshelgen. Jag har inga planer direkt för jul och nyår. Jag kommer nog att hålla mig hemma. Vila och slappa. Jag är rätt säker på att jag kommer att behöva all den vila jag kan få inför allt som jag vet och tänker att jag ska göra nästa år. 

 

Denna veckan är det ganska mycket ekonomi för min del. Jag ska försöka få allt på plats innan julhelgen. Det är det sista jag gör med ekonomin och sen kan jag veta hur allt blev. Hur nära mina mål kom jag osv. Jag vet ungefär hur allt blir och jag är nöjd, även om jag inte riktigt fick ekonomin som jag helst ville. Någonstans känner jag mig som sagt ändå nöjd. Jag har det nog bra och jag kan ju säkert göra en hel del nästa år för att kompensera upp detta året. Så jag ska inte klaga. Allt i livet handlar ju heller inte om pengar och jag är glad att jag inte låser alla tankar kring investerande och sparande av pengar. För att man ska må bra så måste man ju unna sig lite också.  Jag har ju konstprojektet kvar att jobba med nästa vecka också.

 

Jag hoppas jag slipper känna av allt för mycket stress och sådan skit inför jul och nyår. Jag vill mest bara ta det lugnt med allt. Vara i nuet och bara göra en sak i taget, utan att behöva skynda mig med nånting. Vissa saker har jag kört för hårt med under lång tid nu och jag kan inte säga att jag mår bra av det. Jag gillar när jag får mycket på gjort, men inte på bekostnad av att jag känner mig sliten av allt grejande. Dessutom är det lite obehagligt att greja med pengar när det nu för tiden alltid handlar om så mycket pengar. Det är mycket pengar för mig i alla fall och jag känner att går något fel så kan det ju bli en jävla ekonomiska uppförsbacke som kan bli jobbig att ta sig ur. Jag kan erkänna att jag är inte kaxig nu för allt blir helt plötsligt så tydligt för mig hur lätt asaker och ting kan gå fel och vad för många felbeslut kan få för konsekvenser. Dessutom är jag lite på min vakt för vissa människor försöker ju bråka och förstöra för mig. Man bråkar ju inte om det värdelösa. Man bråkar om sånt som är värdefullt. 

 

Sen känns det väl ändå lite positivt. Jag vet ju att jag själv inte är en person som försöker förstöra för vad andra människor bygger upp. När jag går och lägger mig på kvällen så vet jag att jag har gjort saker på ett hederligt och korrekt sätt. Jag har inte utnyttjat, lurat eller förstört för någon. Med den vetskapen så somnar jag gott. Om jag ens skulle försöka förhindra eller förstöra för andra, så att bra saker inte kommer att kunna genomföras, då skulle jag inte kunna se mig själv i spegeln och jag skulle inte somna gott. Dessutom tror jag att om man bara gör rätt för sig och håller sig till att tjäna pengar på ett hederligt sätt som inte förstör för andra, då finns en större chans att faktiskt lyckas med det man gör och vill uppnå på sikt. Dessutom mår man ju bra för att man sover ju gott om natten. 

 

 Under denna veckan har jag känt mig lite trött och slö. Jag har struntat i mycket av sånt som jag annars brukar göra under veckorna. Jag har inte gått lika många promenadrundor som jag brukar göra och jag har  inte spelat någon pingis överhuvudtaget. Jag har kämpat med min konst och jag är ganska nöjd med resultaten för denna veckan.   Jag har varit ledig  mycket från busskörningen, även om jag har jobbat sjukt mycket under denna helgen. Men totalt har jag ju bara haft 3 arbetsdagar på hela denna veckan. Det har varit skönt och jag blir ju ledig imorgon också så jag får en mjukstart på julveckan. 

 

 

Jag kollat och lyssnat mycket på Musikhjälpen under denna veckan. Jag har också bidragit med lite pengar och jag kanske kommer att trycka in mer under nästa vecka. Det finns ju auktioner att buda på efter att Musikhjälpen har avslutats. 

 

Men nu är ändå själva program slut för i år. Jag gillade årets Musikhjälpen. Jag tyckte att många saker var bättre nu än vad det har varit under dom senaste åren. Sen tycker jag väl fortfarande att det pratas väldigt mycket om alla dessa digitala bössor och vad man kan vinna om man trycker in pengar i dessa bössor. Chansen att man som givare ska vinna nånting för att man skänker pengar på det sättet är ju ändå väldigt liten och det är väl därför jag inte bryr mig om att trycka in pengar på det sättet. Jag vill inte spela med mina pengar.  Sen är det väl inget fel med digitala bössor. Cash kommer ju in och väldigt många mer kan ju vara med och bidra. Men personligen tycker jag att många som gör reklam för sina bössor pratar om dom som att chansen är större än vad den faktiskt är att vinna det som lottas ut. Sen förstår jag samtidigt att man göra det. Syftet med Musikhjälpen är ju att det i slutändan ska komma in så mycket pengar som möjligt. Klart att man vill att så många som möjligt ska få en känsla av att möjligheterna är enorma, bara man är med och skänker pengar. 

 

Från min sida kan det också kännas lite konstigt när jag ser den ena kändisen efter den andra som är inne i Musikhjälpen-buren och bidrar på olika sätt. Jag har sett kändisar varje dag som jag tidigare har träffat i olika sammanhang. Det är heller inte ovanligt att jag ser flera personer som jag har träffat, samtidigt i buren. Då snurrar det ordentligt i huvudet på mig. Egentligen är väl inte detta något att tänka på, men det är väl bara att det känns lite overkligt att jag har haft möjlighet att träffa så många människor som man tidigare bara har drömt om att få hänga med. Inom mig känns det lite vemodigt också. Det är kanske min lite låga självkänsla som hoppar på mig i detta. Jag  kan tänka att jag inte har gjort mig förtjänt av att träffa alla dessa (på många sätt) coola personer. Det kan vara jobbigt att låsa sig vid alla dessa tankar, men det är väl ändå inget som jag direkt tänker på under alla andra veckor som det inte är Musikhjälpen.

 

 Jag gillar i alla fall mest Musikhjälpen för att man kan skänka pengar via auktioner och om jag lyckas lägga högsta budet så bidrar jag ju med pengar till en bra sak, samtidigt som jag själv kan få nånting för att jag har varit snäll och skänkt pengar. Jag hade aldrig pumpat in så mycket pengar som jag har gjort genom åren om inte auktionerna hade funnits till förmån för Musikhjälpen. Det kan jag lätt erkänna att det är så jag tänker. 

 

 Jag kommer nog aldrig att tröttna på det programmet. Det är ändå en fin vecka som återkommer i december varje år. Massor med människor går samman och bidrar på olika sätt för att det ska komma in pengar som i slutändan går till en bra sak. Det går ju aldrig att säga att det är något fel med det. Dessutom är det ju coolt att det går att göra ett fett underhållande program som i slutändan drar in  nästan 60 miljoner kronor. I LOVE MUSIKHJÄLPEN!

  

  

 

Jag har kollat mycket på Musikhjälpen under denna veckan. I helgen blir det väl mera lyssning eftersom jag jobbar då. Jag kanske hinner hem till så att jag kan se utsläppet av programledarna på söndag. Hade jag planerat lite innan så hade jag haft möjlighet att vara på plats i Växjö och se detta live, men jag tror ändå att det var bra att jag inte brydde mig. Jag känner att jag behöver vila mer och bara göra dom saker som jag sen länge har tänkt att jag vill få gjort. 

 

Jag håller mig till vad jag har sagt tidigare. Musikhjälpen och programledarna pratar väldigt mycket om olika bössor och att om man skänker minst 50 kr så är man med och tävlar om nånting. Man märker tydligt också att dom flesta kändisar som är med och bidrar, gör det med digitala bössor där man då gör reklam för vad man har chans att vinna om man lägger pengar i just deras bössa. Det är inget som jag bryr mig om, utan ska jag vara med och skänka pengar så budar jag på auktioner. Jag vill mer vara med på dom villkoren att det är den som skänker mest pengar för nånting som får det som bidras med. Det är detta jag tidigare har gillat med Musikhjälpen att man kan vara med och skänka pengar och sen får man något tillbaka för att man har gjort det, om man nu budar hem en auktion. Lyckas man inte lägga högsta budet på en auktion, då kostar det ju ingenting. Jag har hittat några auktioner som jag har varit intresserad av, men jag tänker att det  måste vara något jag verkligen vill ha  för att jag i slutändan ska försöka lägga en högre summa på det. Just nu finns det nog bara en auktion av allt som jag hittills har sett som jag kan tänka mig att försöka buda hem, och som jag är beredd att spendera en större summa pengar på. 

 

Jag tänker efter mer nu än vad jag gjorde förr och jag är noga med att se till helheten. Det räcker inte med att jag vill träffa en person eller uppleva nånting. Om jag i slutändan vill ha nånting till en större summa pengar så måste det var nånting som jag verkligen vill göra och med en person som jag  gärna vill träffa. Det är så jag tänker nu i alla fall. Jag kanske också är lite "mätt" på mycket av sånt som har med Musikhjälpen att göra. Idag räcker det med att njuta av programmet och bara tycka att Musikhjälpen är något fint som gör så att en hel del människor får ett betydligt bättre liv än vad dom annars hade fått. 

 

 

Det skönt att ha några lediga dagar mitt i veckan. Tisdag - Fredag är jag helt fri ifrån busskörning. Sen kan jag väl säga till alla er som inte unnar mig ledighet att jag kommer att få jobba: Juldagen, Annandag jul och Nyårsdagen. 

 

I början av denna veckan så blev jag på riktigt dåligt humör. Det var en känsla av både misslyckande och klantighet som liksom tog sig igenom hela min kropp. Jag missade en grej som jag hade kunnat tjäna en del pengar på och som jag också hade lovat mig själv att ha koll på och försöka slå till i exakt rätt sekund. Efteråt insåg jag att det inte hade kostat speciellt  mycket pengar, men jag hade verkligen tjänat på det och i alla fall känt mig betydligt lugnare hela denna veckan. Jag missade allt med det och det gjorde mig så jävla förbannad ju mer jag tänkte på detta efteråt. Jag blev på riktigt jävla dåligt humör och det höll i sig länge. Jag vet inte om det riktigt har gott över än, men det känns väl lite bättre idag i alla fall. Ibland blir bara saker så fel och sånt är väl livet antar jag. Det jobbigaste är att jag blev på så dåligt humör så att när andra saker gick emot som jag normalt inte bryr mig så mycket om, så kändes det också jobbigt. Att vara på dåligt humör förgiftar mig på något sätt. 

 

Det bästa man kan göra är ju att bara släppa det och så fort man fastnar i dessa grubblerier om som handlar om sånt som bara får mig på dåligt humör och inte ger mig något positivt tillbaka är att tänka i nuet. Verkligen bara nuet. Tex: Nu sitter jag och skriver, jag fokuserar på varje bokstav i varje ord i just detta blogginlägg och jag tänker fan inte på något annat. Eller om man sitter i köket och äter så kan man bara tänka på hur maten smakar och typ titta ut genom fönstret och se om det är mycket snö, samtidigt som man njuter av att man inte behöver jobba på några dagar. Leva, vara och tänka i nuet är nog det bästa man kan göra i alla lägen, så fort man fastnar i grubblerier och tänker tankar som är helt omöjliga att vinna över.  

 

 

 Oj! Jag hade mycket busskörning i helgen. Typ 11 timmars "jobbhäng" tre dagar i rad. Jag räknar med fredagen som helgjobb också.   Det gick bra i alla fall. Jag har jobb imorgon också, men sen är jag ledig 4 dagar på raken. Efter den ledigheten så är det helgjobb igen som gäller.  

 

Konstprojektet gick också riktigt bra i helgen. Jag fick in alla pengar som jag hade som veckomål. Jag måste minst sätta denna summa varje vecka fram till nyår om jag ska nå mitt mål med konsten som jag har för i år, och nu känns det ändå lättare att kämpa vidare med detta. "Uppförsbacken" blir liksom inte lika lång att ta sig upp på. 

 

Det känns också som att jag har lättare för att dra in pengar på min konst och göra jobbet när jag samtidigt är igång med många andra saker, så som: Busskörning, pingis och promenadrundor. 

 

Vecka 50

Nästa vecka blir jag ju ledig mer än vad jag jobbar. Det är ju Musikhjälpen då och det kommer jag säkert att följa intensivt. Jag har också tänkt att spela 3 pass pingis och sen ska jag maxa skiten hur konstprojektet. Lite busskörning blir det ju som sagtockså. Måndag, lördag och söndag. Så ser planerna ut för livet just nu. 

Mer snö har fallit och jag undrar hur det ska gå att jobba i detta väder, idag och under helgen. Man får ta det försiktigt och köra lugnt och fint. Säkerheten går ju före allt annat. Tänk på det om ni ska ut i trafiken i detta vädret. 

 

Jag har varit ledig onsdag och torsdag denna veckan. Jag har känt mig ganska trött, men jag har ändå lyckats få gjort saker. Vardagliga saker och sen grejar jag ju med min konst och spelar pingis. Jag vet fortfarande inte om det går att få in alla pengar som jag vill ha för min konst nu i december. Det känns som det krävs för mycket av mig, samtidigt som jag känner att det fan inte är omöjligt. Ibland vågar jag inte riktigt göra det jag tror krävs. Jag försöker i alla fall och jag kämpar hela tiden. Jag tänker på detta i hur många timmar som helst varje dag. Jag får se om jag når det ekonomiska målet. Jag kan verkligen inte vara säker på nånting när det kommer till detta med konsten. Det har jag lärt mig under den tiden som jag har hållit på med detta. 

 

Pingis har jag spelat två pass denna veckan. Jag hade kunnat kört igår också, men har ju som sagt känt mig lite trött på sistone och jag hade ingen lust att komma hem sent på kvällen och sen veta att jag har massor av jobb i några dagar framöver efter det. Det är ändå så att tränar jag två pass på en vecka så är jag nöjd. Det kändes mer rätt med en vilodag igår. 

 

Frågorna har "haglat" sen jag började med pingisen i augusti. Jag har ju i princip sagt nej till allt och en fråga som jag har fått massor av gånger nu, det är om jag vill vara med och spela i något av serielagen. Denna veckan har jag fått den frågan två gånger till och jag har ärligt talat tappat räkningen på hur många gånger jag har sagt nej till just det. Frågan är ju fri, men jag är inte intresserad att vara med. Jag har massor av förklaringar på varför jag inte vill. Jag ska inte skriva om allt det där för det har jag nog redan gjort i tidigare blogginlägg, men jag ska försöka förklara lite vad jag själv vill med pingisen. 

 

Jag tränar pingis idag för att jag ska må bra. Jag har inte gått tillbaka till pingisen i Trollhättan BTK för att hjälpa till med deras verksamhet. Jag åker till pingishallen för att jag vill träna och ha kul med alla träningskompisar som finns där. Detta är det enda som är viktigt för mig idag. Pingisträningen för mig är ungefär som att man går till gymmet. Man går tid kör ett pass och sen åker man hem. Jag betalar en avgift för att få träna och nyttja lokalen. Jag vill verkligen inget annat och jag vet mer än väl att jag heller inte behöver göra något annat. Sen är det ju också så att jag har ingen licens och det måste man ha för att få spela tex seriematcher. Dessutom är jag bara medlem i Trollhättan BTK. Jag är inte spelklar för dom. Jag står för antingen Vargöns IK eller Vänersborg BTK. Jag vet inte vilket, men jag bryr mig inte för jag är ändå inte intresserad av att tävla. Allt detta talade jag om för dom som frågade och det var första gången som jag kände att jag behövde säga det där. Jag vetat om detta hela tiden, men inget sagt. Jag har ju bara varit intresserad av min egen träning och då är detta det enda jag bryr mig om, men under denna veckan kände jag bara att jag nog behöver säga något mer än bara nej. 

 

December känns annars ganska mysig. Jag har hittills läst och skrivit ganska mycket. Jag kollar även en del på Youtube och SVT-play. Det känns lätt och lite mysigt att göra sådana saker under denna tiden på året. Kallt, mycket snö och mörkt under större delen av dygnet. Jag kryper lätt tillbaka lite och försvinner in i mina egna tankar. Detta får mig ändå att må bra i slutändan. 

 

 Jag känner mig mörbulatad och har ganska ont i kroppen nu. Jag är också väldigt trött och vet ibland inte ens hur jag ska orka stå på mina ben. Det är ju lite tuffare att jobba på med busskörningen nu. Även om jag har ganska bra arbetsveckor i december så är jag just nu inne i en tuff arbetsperiod som man känner av lite extra när man kommer hem. Jag spelar ju pingis också och i träningshallen har jag spelat skiten ur mig dom senaste gångerna. Man får lite ont i kroppen, även om det känns skönt också på något sätt. Jag kör också hårt med konstprojektet nu och jag har gett mig fan på att jag ska sätta mitt ekonomiska mål som jag har med det för i år. Det finns en liten chans att jag klarar av det under denna månaden. Håller jag i detta arbetet som jag har gjort under dom senaste dagarna, då grejar jag det nog, men det är ju svårt att göra lika mycket varje vecka. Där kan det falla, men jag ska kämpa och verkligen göra allt jag kan. Kör hårt liksom. 

 

 

 

 

Det är många tankar nu som snurrar i mitt huvud. Jag försöker fokusera på några få saker och göra dom bra. Mycket annat som jag vill få gjort får jag väl ta tag i nästa år. Jobbar jag på med busskörningen, spelar pingis minst två gånger i veckan och kämpar som fan med min konst...då känner jag att jag får vara nöjd med hur jag avslutade 2023. Jag har planer för nästa år, men ingenting är väl klart, men jag funderar mer på sånt i janurai. 

 

Idag är det 15 år sedan som jag startade denna bloggen. Jag har publicerat över 13 000 inlägg. Jag tycker allt som oftast att det är kul att blogga. Det skönt att få skriva om vad man tänker på. Stundtals har jag tänkt att jag ska sluta, men jag har ändå fortsatt. Jag tycker att det är roligt att blogga och jag mår bra av det. Under detta året har jag också kommit till insikt med att jag inte lika lätt fastnar i depressioner och sådan skit. Skriver jag och läser mycket så känns det som att jag håller mig på en stabil mental nivå. Dessutom har jag väldigt lätt för att fullständigt skita i vad folk tycker och tänker om mig. Allt detta i kombination får mig att må väldigt bra. 

 

Det också gillar med skrivandet det är när allt omkring mig bara försvinner och i ett fullständigt "rus" så lyckas jag kanske skapa inlägg efter inlägg som jag efteråt blir väldigt nöjd med. När den känslan infinner sig så blir det också otroligt kul att fortsätta blogga.

 

 

Idag har väl Dannebloggen och allt kring mig mer gått över i att folk påminner mig om mina andra sociala medier. Folk som kommer fram och pratar eller ropar Dannebloggen på stan säger idag ofta att dom följer mig på TikTok. Det är ju inte denna bloggen som folk förknippar mig med längre. I början var det ju så. Då hade jag ju inte ens TikTok, eller Instagram. Då var det många som var på mig om vad jag hade bloggat om och oftast sa folk att dom gilla vad jag gjorde och man tycket att jag bara skulle fortsätta. När jag började blogga för 15 år sedan så var det hett med bloggar. Det var en annan tid. Jag tror att det är bloggen som har lagt grunden till mycket av allt som händer kring mig, även om många idag inte bryr sig om dannejohansson.se, och vad lägger ut här nu för tiden. Men jag har heller aldrig brytt mig om sånt. Jag bloggar bara för att jag tycker att det är roligt och för att jag vet att jag mår bra av det. Det är därför jag vill ha den kvar. Jag har aldrig brytt mig om hur många som följer mig. Jag har aldrig tänkt på hur jag ska göra för att utveckla min blogg eller andra s.k. sociala medier som jag har. Bara genom att jag skriver mycket så lär jag känna mig själv på ett bra sätt och det tror jag inte att jag hade gjort om jag inte hade haft bloggen. Andra sociala medier har jag bara för att jag tycker det är roligt. I slutändan vill jag bara må bra och göra sånt som jag tycker är kul. Även om allt som har hänt kring mig och mina sociala medier inte alltid har känts så positiva, så kan jag ändå tycka att i det stora hela så har det varit bra för mig att jag har haft min blogg. 

Jag var ledig igår och jag är också ledig från busskörningen under denna helgen. I går grejade jag väldigt mycket med allt möjligt som jag typ inte hade hunnit med tidigare under denna veckan. Även i natt blev timmarna väldigt intensiva för mig. Så idag har jag tagit det väldigt lugnt och jag kommer att fortsätta med detta även imorgon. Jag behöver stanna upp och reflektera. På den punkten befinner jag mig just nu. 

 

Jag har naturligtvis en del del busskörning att ta tag i under denna månaden också. I det stora hela så är jag nöjd med hur schemat ser ut vecka 49 - 52.

 

Nästa vecka jobbar jag helgen, men jag är ledig onsdag och torsdag. Vecka 50 jobbar jag också helgen, men totalt jobbar jag bara 3 dagar på hela denna veckan. Det blir skönt att vara ledig så mycket för jag vet att den helgen som jag jobbar under vecka 50, stundtals kommer att kännas ganska tuff. Jag är ledig både jul och nyårshelgen jag får jobba en hel del under mellandagarna. 

 

 

Vecka 50 drar ju Musikhjälpen igång och det är ju något jag som jag dom senaste åren har följt ganska intensivt under dom dagarna som detta pågår. Jag får se hur mycket jag engagerar mig i år, men jag har redan sett att det ligger några auktioner uppe där slutsumman då skänks till Musikhjälpen. Jag har redan varit inne och lagt lite bud är och där och på så sätt kan man ju säga att man är med att bidrar, även om man inte i slutändan skulle lyckas lägga det högsta budet på dessa auktioner. Man är ju med att budar upp priset och så länge den som lägger det högsta budet betalar, så blir det ju pengar in till Musikhjälpen. Det är ju pengar som i alla fall går till en bra sak och det har jag svårt att tycka att det är något fel med. 

 

 

---

Igår satt jag och räknade på vad jag exakt måste dra in i pengar på min konst för att jag ska nå målet som har får i år. Det är ju ett delmål så jag kommer jag ju att fortsätta även nästa år, oavsett hur det blir i december. Men det är väldigt mycket jag vill göra med detta och då känns det lättare att jobba vidare om jag lyckas med mina delmål. Efter räknandet igår så inser jag att det kommer att bli tufft att nå målet för 2023, men att jag kommer att vara väldigt nära att lyckas om jag nu inte skulle klara det. Det känns lite surt, men jag har bestämt mig för att göra allt jag: Kan, orkar och vågar. Jag ska verkligen försöka få in alla pengar och i slutet av månaden så vill jag i alla fall få en känsla av att jag gjorde i alla fall så gott jag kunde. Jag är lite irriterad på mig själv att jag kanske inte har gjort mer sen tidigare, fast samtidigt vet jag egentligen inte vad jag skulle ha gjort annorlunda heller. Sen är det inte omöjligt för mig att nå målet. Jag kör på och ser var det slutar. Det kommer inte att fattas mycket pengar och jag skulle kunna trycka in pengar som jag tjänad på annat, rakt in i konstprojektet och på så sätt klara det ekonomiska målet. Men då känns det ju samtidigt inte som att det är något konstprojekt längre. Hela grejen med detta är ju att jag s:ka Skapa konst, leverera och få pengar för den. Där är ju kärnan i hela projektet och det ska jag ägna mig en del åt i december.