I år var det nära att jag hade slutat blogga. Jag hade liksom ingen motivation och jag ställde mig också frågan varför jag skulle hålla på. Är det liksom värt att lägga ner någon mer tid på detta? Men bloggen lever vidare nu i alla fall. Jag tror faktiskt att jag äntligen bloggar på ett sätt som jag alltid har velat göra. Dessutom har jag alltid gillat att blogga. Jag tycker helt enkelt att det är kul, och det gör att jag fortsätter. Fast jag kanske inte är lika flitig på att göra inlägg nu längre. Men det är kul att blogga fortfarande.

 

När jag funderade på att sluta blogga så ville jag ändå aldrig bara avsluta med att bara säga tack och hej, nu lägger jag av. Jag vill avsluta på något "snyggare" sätt liksom. Jag skulle aldrig kunna släppa bloggen om jag bara med ett enda inlägg skriver att nu slutar jag. Min tanke var att summera alla år av bloggande. Ungefär som jag nu idag har summerat detta året i några olika inlägg. Men sen var det ju det där som jag aldrig kommer ifrån, jag tycker ju att det är roligt att blogga, och då vill jag inte lägga av. Så länge jag tycker att det är roligt, då slutar jag inte. Det är ju bara att ha den kvar. När jag har något att skriva om då skriver jag. Känner jag inte för att blogga en dag, då struntar jag i det bara och sen tar man nya tag dagen efter eller nåt. Hade jag lagt av  helt då när jag funderade på det, då tror jag att jag ganska snabbt hade börjat igen, eftersom jag tycker att detta är så roligt att hålla på med.

 

Jag är inte någon stor bloggare och jag strävar inte efter att bli någon heller. Jag tycker inte själv att jag är så bra på att skriva. Mina bilder och filmer är ju inte så märkvärdiga dom heller, men för mig spelar de inte någon roll. Jag gillar ju att blogga i alla fall. Man bloggar precis så mycket som man själv vill. Man behöver inte vara bra på det. Det är bara att köra på, så länge man tycker att det är kul förstås.

 

 

 

En annan sak som jag tycker är roligt med min blogg det är att jag har läsare som gillar min blogg och som har följt mig nästan ända sen jag startade år 2008. Det känns rätt häftigt att så många av dom som hittade bloggen för flera år sedan är kvar än idag. Jag får fortfarande kommentarer och mail av dessa människor om allt möjligt. Dom skriver att jag är duktig  och att jag aldrig får sluta blogga eftersom jag har världens bästa blogg. Allt detta positiva är naturligtvis något som gör det exra kul att blogga.  

 

Jag är nöjd med hur jag bloggar idag. Motivationen är kanske inte alltid den bästa, men jag vill ändå inte sluta helt. Inte just nu i alla fall. Jag kommer säkert att hålla på med min blogg ett bra tag till. Jag bestämmer inte något datum, månad eller vilket år då jag ska lägga av. Kanske är det ändå så att nu när jag har börjat att fundera kring att sluta blogga så kommer jag kanske snart att göra det, men den kan lika gärna leva vidare i flera år till. Jag bloggar så länge jag tycker det är roligt. Roligt och kul är orden liksom. Tycker jag bara att detta är roligt och kul då då lever bloggen vidare på ett eller annat sätt.

 

Brukar ni ha nyårslöften? Jag har alltid minst ett. Jag gillar ju att sätta upp ett mål och en första dag på ett nytt år känns som rätt läge att bestämma sig för att faktiskt fixa något som man verkligen vill åstakomma. I år har det varit mycket med min hälsa och jag kör ju såklart på även nästa år. Jag ska bli bättre på att äta nyttig mat och träna på mer rätt sätt. Dessutom kommer jag att även i fortsättningen att låta Doktor Mouna  hjälpa mig med att helt enkelt hålla mig så frisk som möjligt. 

 

Mitt nyårslöfte för nästa år är att fixa den stabila ekonomi som jag så länge har drömt om. Jag har tänkt länge på detta och beslutet är liksom fattat för flera månader sedan. Jag ska genonföra alla de förändringar som krävs för att jag sen inte ska behöva grubbla så mycket mer på pengar och ekonomi i framtiden. Arbetet mot  målet är redan i full gång. Jag kommer kanske inte att "maxa" mitt sparande varje månad så denna grejen tar nog hela nästa år att fixa, men när jag firar nyår nästa gång då är det klart i alla fall.

 

Jag vill lösa mitt bolån. Det är inte mycket kvar på det lånet och det finns lite pengar att tjäna i detta. Jag tror att inom ett halvår från nu så har jag alla pengar som behövs för att lösa bolånet.  Jag tycker att grunden för att ha en stabil ekonomi är att hela tiden spara pengar så man har om något oförutsett skulle hända. Har man pengar sparade då behöver man ju inte ta lån. Det är lättare att spaara penar om man samtidigt är skuldfri. Ett lån av pengar är ju samma sak som att inte ha råd att köpa för sina egna. Det oförutsedda som ibland händer är inte roligt att behöva låna till. Jag har redan idag ett buffertkonto och på det för jag över en mindre summa pengar varje månad. Målet är att hela tiden ha pengar att betala med om något tex går sönder här hemma, samtidigt som jag hela tiden sätter in nya pengar på samma konto . Nu är jag liksom igång med detta och när jag kommer upp i dom summor som gäller för varje liten ekonomisk grej som jag vill lösa så är jag nöjd där och då kan jag gå viadare och sen är allt klart till slutet av 2014, och då behöver jag inte bry mig sen. Så skönt ska det bli att inte lika mycket behöva bry sig om stålar.  En hel del av sånt man behöver kan jag ju fixa direkt på den lön jag har, men ibland så räcker inte det. Då gäller det att ha en buffert att ta av för att man inte ska behöva låna.  Såklart ser jag till så att alla dessa mindre överföringar som jag vill göra på mina inkommande pengar varje månad sker helt automatiskt. Det ska ju vara något som sker hela tiden utan att jag  egentligen behöver bry mig.  bränna pengar men ändå sparar jag och  samtidigt är jag skuldfri. Dit vill jag komma så allt sen bara rullar på av sig själv.  När jag når de mål jag har med min privatekonomi då har jag liksom gjort allt av de som känns värt att göra för att ha en trygg och stabil ekonomi.

Alltså, målet för 2014 är att bli skuldfri och att hela tiden ha pengar på ett konto som hela tiden växer, fast jag också bränner pengar, både nu och i framtiden. Mer stabil, trygg och bättre ekonomi behöver jag sen inte sträva efter om jag gör ett grovjobb nu under 2014. Grovjobbet  kommer sen resultera i att jag har en stabil grund i min ekonomiska situation som bara kommer att bli ännu bättre ju längre tiden går, fast jag behöver inte spara så sjukt mycket mer pengar i alla fall. Det är ju  ingen mening med att bara sträva efter att bara ha ännu mer pengar! Man ska ju leva också och pengar måste man ju spendera om man ska kunna leva. Men jag vill också känna mig trygg, stabil och nöjd både i nuet och i framtiden. Gör jag  "grovjobbet" då har jag sen en situtaion där jag är skuldfri, äger en bostadsrätt och har det bra ekonomiskt, både nu och i framtiden.

 

Hela grejen är att göra jobbet nu så jag inte behöver känna av att jag behöver bry mig så mycket sen, men ändå får jag det bara bättre och bättre. Jag har tänkt så mycket på detta och jag vet efter allt vändande,vridande och tänkande att detta kommer att funka och bli precis som jag vill.

 

Det som känns väldigt bra med allt detta är att jag redan nu är väldigt säker på att jag kommer att nå mitt mål och få den ekonomi som jag så länge har drömt om. Det känns motiverande att greja tills detta är fixat för jag kan ändå medans jag håller på unna mig saker och ha det bra. Det tar kanske hela året att fixa denna dröm om en stabilare ekonomisk situation, men sen är det ju klart och då jag fan nöjd.

 

När detta är fixat så har jag "bara" hela grejen med mitt hem och hur jag ska göra för att bli nöjd till 100% med hur jag bor. Hur jag ska lösa den grejen  och fixa allt med mitt boende  som krävs  har jag egentligen ingen aning om just nu. Men det är en dröm om att få till ett boende där jag är nöjd med hur mitt hem ser ut samtidigt som jag är skuldfri. Det får väl bli en senare fråga att ta tag i när allt som jag vill göra med ekonomin är klart. Det kanske blir ett nytt nyårslöfte år 2015. 

I mitten av augusti i år så besökte jag Stockholm för att jag skulle då göra en omfattande och djupgående hälsoundersökning. Jag hade en månad tidigare kontaktat SciLife Clinic. Jag kände att jag ville få bra koll på min hälsa och massor av hjälp med att faktsikt exakt få veta vad jag behöver göra för att försöka hålla mig så frisk som möjligt. Hur ser allt ut idag, finns det något som behöver åtgärdas nu och vad behöver jag göra för att minska riskerna för att jag inte ska drabbas av någon allvarlig sjukdom i framtiden? Det handlade om ca 60 000 kronor som detta skulle kosta mig.

 När jag bloggande och skrev att jag hade bestämt mig för att jag ville göra detta då fick jag sjukt mycket mail och kommentarer. Dom allra flesta var väldigt upprörda över det jag skulle göra och att det kostade så mycket pengar. Helt plötsligt så var tillsynes varenda bloggläsare läkare. Man skrev då tex att detta var en bluff som jag höll på att gå på och att SciLife skulle vara ett företag som bara är ute efter att tjäna pengar och lura godtrogna lättlurade och naiva människor. Man "kastade" på mig en massa undersökningar från USA där dom minsann visade att detta inte var bra överhuvudtaget. Allt möjligt skrev folk till mig och mycket visade sig ju bara vara saker som folk bara vräkte ur sig utan att veta någonting överhuvutaget. Många tyckte bara att jag var korkad som ville göra detta och i nästan varje kommentar eller mail som jag fick på detta så verkade så gjorde man en stor sak av jag skulle lägga ut 60 000 kronor på denna grej. Jag är glad att jag inte lyssnade överhuvudtaget på alla som faktiskt verkade vara arga på riktigt. Allt visade sig ju sen vara helt fel.

 

Jag kan idag säga att jag inte ångrar någonting. Jag vet idag så otroligt mycket mer än vad jag visste för bara ett halvår sedan. Jag vet mer om vilka steg jag måste ta och vad jag behöver tänka på för att minska mina framtida sjukdomsrisker. En del saker klarar jag kanske själv och annat måste jag ha mer hjälp med. De fanns också mycket i min kropp som var väldigt bra, och de var skönt att bara få veta de.

 

Att detta skulle vara något oseriöst och dåligt som många har sagt håller jag inte med om. Att jämföra med undersökningar som har gjorts i USA håller ju inte det heller.  De är ju helt andra regler och lagar  om hur man får bedriva sjukvård där mot hur det är i Sverige. Om det är så att SciLife tjänar massor av pengar på detta så har jag inget emot det. Blir jag nöjd med det jag köper så gör väl inte det något att ett företag tjänar pengar? Jag har stort förtroende för dom som jobbar på Scilife Clinic. Mouna som är min Doktor litar jag på till 100%.  De finns massor med människor före mig som har gjort dessa undersökningar via SciLife Clinic och jag har inte läst någonstans att någon är missnöjd eller ångrar sig. 

 

Att göra undersökningen gav mig många sk tankeställare och det hjälpte mig också att faktiskt stanna upp lite och fundera på vad jag  håller på med. Hade jag kört på på samma sätt i mitt liv som jag gjorde innan jag gav mig in i denna hälsogrej så hade jag defentivt haft en ökat risk för vissa sjukdomar idag. Bara genom att nu veta så mycket mer, och förändra till det bättre så minskar jag riskerna avsevärt.  Efter att jag fick veta hur mina provsvar såg ut och vad de innebar så har jag ändrat på massor av olika livstilsfaktorer. Jag äter betydligt mer fisk, grönsaker och frukt nu och mindre kolhydrater och rött kött. Jag tränar också betydligt bättre än förut. Bara dessa förändringar har gjort att jag har gått ner i vikt och blivit smalare och de kommer säkert att fortsätta åt rätt håll bara jag kör på under nästa år också.

 

 

 

 

I början av detta året var det inte självklart för mig att jag skulle göra den djupgående hälsoundersökning som jag senare under året sen gjorde. Jag hade ju redan år 2012 fått reda på att de skulle ske många förändringar på mitt jobb och det skulle kunna komma att påverka mig i ganska hög grad. På en arbetsplatsträff som vi hade redan i början av 2012 fick jag där veta att en hel del personal i Vänersborg skulle så småningom bli förflyttade till Trollhättan. Om detta skulle hända med mig då var jag ju tvungen att skaffa en bil och redan under 2012 så började jag spara pengar för att eventuellt kunna köpa en bil. 

 

Jag ville ju köpa den kontant. Inga lån ville jag ta. Jag kollade bilar på nätet väldigt mycket under 2013 medans jag samtidigt var duktig med att spara pengar. Vad ville jag ha om jag blir tvungen att köpa bil? Jag kollade på märken som  Peugeot, Hyundai och Kia. När man jobbar med att köra buss så funkar det sällan att pendla själv med buss fram och tillbaka varje arbetsdag året om. Ibland är det ju jag själv som kör första turen på morgonen, eller sista turen på natten. Hur ska jag då kunna pendla med buss till och från jobbet? Bil blir ganska nödvändigt om man måste vara på jobbet tex innan första bussen går. Samma sak är det ju om man måste vara kvar på jobbet efter att sista bussen har gått.

 

Under första halvan av detta året så kämpade jag på rätt ordentligt med mitt sparande. Jag sparade till en bil. Det var det jag var inställd på. Under året fick jag det nästan berättat för mig att jag är en av alla dom som kommer att bli förflyttad. En del kollegor trodde sig redan veta hur allt skulle bli i Vänersborg och de pratade man väldigt mycket om. Jag frågade min närmaste chef en gång om hur det skulle bli för min del och jag fick då svaret att han  med ganska stor säkerhet kan säga att jag kommer att bli förflyttad till Trollhättan. Tiden gick och jag tänkte inte så mycket på det. Jag visste redan i början av 2013 att om jag blir förflyttad då är jag redo. Jag kommer att kunna fixa den där bilen och allt annat som kanske krävs för att kunna börja arbeta i Trollhättan.

 

Innan sommaren tror jag det var så kalldes alla till en ny arbetsplatsträff. Där skulle vi vad jag trodde få reda på hur många som skulle få flytta på sig. Jag hörde en siffra på 26 st fast anställda som skulle bli förflyttade, men det visade sig sen vara fel. Jag skulle efter det mötet jobba  och när jag kom till jobbet för andra gången den dagen då satt det en lapp på anslagstavlan där det stod att ca 13 personer av dom fast anställda skulle bli förflyttade. Jag var då inte säker på att detta gällde mig, men jag visste ju inte säkert. Ca 13 personer. Det kan ju vara 11 eller 15 och kanske också 17. Hur mycket är egentligen ca 13 st? Jag väntar och ser hur det blir tänkte jag bara. Jag fixar allt hur den än kommer att bli, det var jag säker på sen länge.

 

Innan detta årets alla semestrar började på jobbet så blev det i alla fall klart vilka som skulle få börja jobba i Trollhättan från och med den 15 december och alltså inte vara kvar i Vänersborg. Jag blev kvar, men jag fick inte reda på detta just då när alla dom som skulle flytta fick reda på det, men jag kunde räkna ut det för de som skulle flytta fick ju reda på det där innan semsterperioderna drog igång. Jag hörde ingenting om hur det skulle bli med mig och då visste jag att jag kommer att vara kvar på bussgarget i Vänersborg. 

 

Mycket har ändå ändrats, men det har inte påverkat mig så mycket. Det har blivit mycket mindre i Vänersborg och väldigt mycket större i Trollhättan. Alla som satt på kontoret  förut i Vänersborg är nu i Trollhättan. Förr var Vänersborg huvudkontoret även för dom i Trollhättan. Nu är det tvärtom. Vi har personer som sitter lite då och då på kontoret  i Vänersborg, men för det mesta finns det ingen kontorspersonal alls där. Det rör sig folk och kollar läget kan man säga, men mer är det inte. Alla som tidigare  jobbade på kontoret eller  i våran verkstad i Vänersborg är nu i Trollhättan.  Jag tycker det funkar bra i alla fall även om man har dragit ner på verksamheten om man säger så.

 

För mig blev det alltså ingen flytt. Mycket förändringar har de blivit, men mig drabbade det inte så mycket även om man såklart märker av alla förändringar på något sätt. Man har ju fått ändra på vissa rutiner i sitt sätt att arbeta, men det är inga större problem. Jag är ganska bra på att anpassa mig till hur det ser ut just idag och blir det en förändring då gäller det ju att man själv är flexibel.

 

 Schemat jag nu har är inte så annorlunda mot hur det har varit och även om jag önskade mig ett annat schema innan detta drog igång så är jag ändå nöjd med det jag nu fick. Det är bara att jobba för det måste man ju göra för att tjäna pengar. 

 

När jag fick veta att det inte skulle bli någon flytt för min del då valde jag att inte köpa bil heller. Jag bestämde mig istället för att kontakta SciLife Clinic i Stockholm. Nu hade jag ju pengar sparade till att göra en djupgående hälsoundersökning som jag ju så länge hade funderat på. När jag skrev på min blogg att jag hade bestämt mig att göra en undersökning  då blev väldigt många människor riktigt upprörda. 

 

 

 

Detta var en mening som jag råkade skriva i ett inlägg (mest på skämt) på min blogg en gång i år, och det gjorde att väldigt många blev både upprörda och förbannade på mig. Jag fick kommentarer där man skrev att jag inte borde få blogga offentligt och att jag ville få folk som jobbar med att förbättra Vänern arbetslösa. Jag fick också en lång redogörelse för vad det skulle kosta staten att suga ur Vänern på vatten.  Några tyckte att jag borde skämmas som talar illa om måsen när den nu är så viktigt för våran natur. De fanns folk som helt plötsligt påstod att dom var miljövänner, fågelskådare eller så sa dom bara att dom visste precis allt om hur viktig Vänern är för våran existens.  Folk spred liksom ringar på vattnet efter att jag BARA hade skrivit: "Kan man inte suga ur Vänern på vatten så man blir av med alla dessa skrikiga fiskmåsar"?

 

Detta är rätt komiskt och jag har svårt att inte bara skratta åt sånt här. Hur orkar folk hålla på liksom?  

Vissa människor har tydligen ingen humor alls? Jag vill ändå tro att dom flesta som läser min blogg fattar att jag kanske inte altid menar vad jag skriver jämt. Det vore tragiskt annars om de flesta som läser min blogg inte fatta ironin i många av mina inlägg. Fast även om man inte tycker att de jag skriver eller visar i en video på min blogg är speciellt roligt så borde vissa väl ändå kunna ta en hel del av mina inlägg på min Danneblogg på betydligt  mindre allvar?  Undra vad  folk kommer att sprida ringar på vattnet om nästa år. Vilket vatten ska man välja? Kanske sprider man ringarna på Vänern? Om jag inte hinner suga ur den på allt vatten förstås.  

 

 

 

 

 

 Kommentar 1.

Danne, nu fallerar din logik fullständigt. Ditt förslag saknar all form av realism. Jag har gjort en initial kostnadsberäkning på uppsugning av Vänern.

Vänern består av 153 kubikkilometer vatten. Slamsugning av 1 kubikmeter vatten kostar runt 1000 kr. Att suga upp Vänern skulle alltså kosta 153 miljarder kr. Sedan måste vattnet transporteras bort. Vattnet försvinner inte bara, om vi forslar det till havet kommer kustnära länder att svämma över. Att hyra en bil som tar 22 kubikmeter på OKQ8 kostar 1143 kr för 50 km. Du kan ju tänka ut själv hur många gånger en sådan bil behöver köras för att få bort 153 kubikKILOmeter vatten. Tänker du bekosta denna historia?

Sveriges statsbudget ligger på 850 miljarder kr. Det skulle innebära att över en femtedel av hela Sveriges budget skulle läggas på ditt förslag, bara för att du inte tål fiskmåsar.

Jag skulle önska att du tänker efter innan du postar sådana förslag igen.

 

Tack för mig!

 

Kommentar 3.

Danne, jag är en sjukpensionär som i många år har jobbat med människor i svåra situationer och hjälpt dem med deras problem. Jag råkade tyvärr ut för en olycka för tre år sedan vilket gör att jag inte kan jobba mer. Första året satt jag ensam hemma och och var nere, nästan deprimerad. De få vänner jag har sa då till mig att rycka upp mig vilket jag försökte med. Jag testade att gå på kvällskurser i matlagning. Det fastnade jag dock inte för. Jag sökte även jobb utan framgång. Men en dag gick jag på en promenad längs vänerkusten och hörde fåglarna sjunga. En känsla fyllde mig av glädje, att livet inte är så dåligt. Så varenda dag sedan dess har jag tagit med mig en brödpåse och matat fåglarna vid Vänern. Det är det jag finner glädje i att göra, och jag mår bra av. Som du själv säger så är att må bra det viktigaste i denna vår värld. Jag hade inte mått bra om Vänern och dess fauna skulle försvinna, då mina även hobby skulle försvinna. Jag blir lite ledsen att läsa att du vill att vårt unika innanhav ska försvinna. Det skulle förstöra en hel unik miljö. Tänk dig själv att stå på kinnekulle utan att kunna blicka ut över Vänern. Eller gå ut på hindens rev utav att överväldigas av känslan att du står mitt i en sjö?

Men det kanske var meningen att provocera?

Kommentar 4

Jag har läst din blogg under en längre tid, jag känner mig nu manad att kommentera då din kommentar om Vänern väckte starka känslor i mig. Jag bor i kuststaden Göteborg, och för oss är Värnen en väldigt viktig del av hamnen. Vattnet från Vänern är oerhört viktigt för att hamnen i Göteborg ska fungera. En icke obefintlig andel av de fartyg som ankommer till Göteborgs hamn ska vidare upp i Göta Kanal för att lossa sina varor vid en av städerna längre upp. Vänern är en av de viktigaste vattenkällorna för att Göta Kanal ska fungera. Om Vänern inte skulle finnas längre så skulle det leda till att Göta Kanal skulle torka ut. Göta Kanal är en stor turistattraktion för Sverige, om vi skulle bli av med Göta Kanal så skulle Sverige förlora en stor inkomst. Vi skulle då vara tvungna att höja skatterna, göra oss av med välfärden (sjukvård, skola, äldreomsorg, vägar, kollektivgtraffik). Sverige är ett relativt litet land och vi behöver värna om våra tillgångar.

Det jag vill få sagt med min kommentar är att du borde försöka att tänka ett varv till innan du publicerar dina inlägg.

 

Kommentar 5

Jag är ornitolog. Jag har ägnat hela mitt liv åt fåglar i allmänhet och havsfåglar i synnerhet. Det smärtar en aning i mitt hjärta när jag hör dina hårda ord om dessa vackra djur. Måsen är en fascinerande och social varelse som är oerhört viktig för vårt ekosystem. De äter flugor, larver och andra skadedjur som utan måsens förebyggande arbete.skulle svämma över vår stad.

Jag har ofta blivit hånad och förlöjligad p.g.a. mitt stora måsintresse. Det är tråkigt att människor är så intoleranta och trångsynta. Det är därför olyckligt att du i din populära blogg ringaktar måsen på detta sätt. Jag är inte arg, inte alls. Däremot tycker jag det vore klädsamt om du ägnade åtminstone ett inlägg åt att informera allmänheten om måsens alla goda egenskaper.

 

 

Kommentar 6  

Käre Daniel.

Jag har icke kommenterat eller delat med mig av mina egna tankar till dig på ett långt tidevarv, men jag tyder fortfarande bokstäverna på din webblogg. Så du behöver icke känna dig alena.

När jag gick in på din webblogg denna afton såg jag denna komiska video, men ändå med en vederhäftig underton. Jag är ingen expert inom biologi då jag ej har någon examina i någon av biologins discipliner.
Jag är då mer en dilettant som uppskattar moderjord för de naturtillgångar som finns i vår ljuvliga värld.
Men även en näringsidkare som jag inser att det icke bådar gott för naturen att störa ett sådant så stort kretslopp.

Vätedioxiden som finns i Vänern är en livsviktig abiotisk faktor för alla heterotrofa samt fotoautotrofa organismer som består av eukaryota celler, även för organismerna som består av prokaryota celler. Om du skulle ändra på vattennivån i vänern skulle du förstöra deras habitat, och de skulle vara nödgad att följa med vattenflödet ut till havsvattnet i västra utloppet. Där skulle de dö en mycket smärtsam död då de kommer i en hyperton miljö förhållande till molariteten joner i cellerna. Detta försöker organismerna kompensera upp genom att avge vätska genom sitt semipermeabla cellmembran till omgivningen då den osmotiska processen fodrar detta. De kommer då dö av en uttorkning.

Detta skulle även få stora konsekvenser på samhället, då det är mycket samfärdelse som går via Vänern. Det skulle göra att allt det gods som fraktas med skepp kommer få transporteras med något slags flakfordon, som icke har samma lastmöjligheter som en tanker. Det skulle då gå åt fler bilar för att frakta samma gods som ETT skepp kan forsla. Det skulle då generera i mer utsläpp vilket förstör miljön ytterligare. Det blir som en kedjereaktion.

 

 

Kommentar 7:

Detta är  väl den roligaste av alla kommentarer som jag fick på detta? Här fanns det ju någon som verkar  vara rolig och ha lite humor i alla fall.

Goderafton min käre Daniel! Jag ber om eder nåd för jag ej har språkat med er på mången kalenderveckor. Jag har haft fullt upp med att planera och hur jag skall disponera min tid över årstiden med frodig grönska, samt vad som skall ske då skördetiden anländer till vårt land. Jag har även anlagt ett besök hos en gammel kamrat. Denne man gick tyvärr bort en vecka efter min visit. Då satte jag mig ned vid min pulpet på en ut af mina kammare på mitt herresäte, för att författa ett kondoleansbrefv till änkan. Jag närvarade även vid grafvsättningen vid Skara stifts katedral, som för övrigt är ett mycket treflig och vacker helgedom. Jag kan starkt rekommendera unge Herr Johansson att aflägga ett besök. Jag må har haft mycket att reflektera och planera den senaste tiden men jag har icke undgått att läsa din formidabla webblogg. Det har har även icke ungått mig att vår, nationens prinsessa, Madeleine Thérèse Amelie Josephine Bernadotte har ingått det äkta heliga ståndet. Det har även du Daniel beakat här på din webblogg. Du har även gett sken om att du är en rojalist och konungavänlig person. Jag vill därför att Herr Johansson skall observera dessa rörliga bilder: 

 Hur ställer du dig till konungafamiljens ställningstagande till att de är positiva till Vänern för utvinning av elektricitet med hjälp af vindsnurreproppellerapperatur? De går alltså emot dig Daniel Johansson och din ståndpunkt som du har haft ett bra tag nu vad och hur Vänern skall användas till. Hur ser du på saken? med tanke på att du ville att den skulle försvinna. Jag skulle även villa höra din åsikt om Prinsens monolog, då jag tycker inte den håller en rojalistisk klass och nivå.

Årets sista dag.. Bloggen "lever" fortfarande och jag tror jag äntligen har börjat att blogga på det sättet som jag alltid har velat göra. 

 

Jag ska i lite olika inlägg under denna dagen skriva och publicera lite om mitt år och hur jag ser på de mesta som nu har varit. Jag ska såklart även blicka framåt. Jag känner mig grymt "taggad" på att ta tag i nya saker. Blogga, jobba, träna och mycket mer ska jag göra även år 2014. Det har varit ett bra år och ett roligt år 2013. Det finns mycket som jag kan känna mig nöjd med och nästa år kommer såklart att bli ännu bättre. Snart säger vi farväl till 2013.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag har suttit här och kollat lite en del av mina gamla  videobloggar som jag har skapat genom åren. Tänk att det alltid känns lite extra pinsamt när man kollar på sig själv. Jag fick en tanke att bara radera allt. Jag ska i alla fall aldrig mer sitta och kolla på mina gamla grejer. Jag har nästan aldrig gjort det föru, och det ska inte bli någon som jag gör sen heller. Det kommer bara upp massa negativa tankar som att mina videobloggar inte är bra eller varför sa jag sådär och bla bla bla.... Ibland skriver ni bloggläsare att ni vill se mer av videobloggar och nu när jag har kollat så fattar jag inte varför man vil att jag ska göra fler. Men det känns väl aldrig riktigt bekvämt att kola på sig själv.

 

 Undra om en skådespelare som har huvudrollen i en film  innerst inne kan tycka att just den filmen som han själv är med i är en bra film då han sitter hemma i soffan och ser den på TV. Eller känner dom också att det bara är pinsamt att se sig själva liksom? 

 

 

 

Många frågar mig om det finns något som är jobbigt med att vara bussförare. Just nu är jag nog där då det är som jobbigast att ha denna typen av arbete som jag har. Jag har i 5 dagar typ gått upp vid lunch och jag har vissa dagar inte gjort ett förbannat dugg. Nu är jag helt plöstligt uppe klockan 03:00 på natten och om 2 timmar ska man jobba.

 

Just detta är så jobbigt med att vara bussförare. Det finns liksom inga normala tider och någon tidsrytm som kroppen hinner vänja sig vid. Vissa tider på dygnet är man hur pigg som helst, fast man borde ligga och sova. Ibland känner man sig som ett lik för att man måste kliva upp mitt i natten. Jobba 8 timmar för att sen komma hem och försöka hålla sig vaken under eftermiddagen även om man är på gränsen att somna stående. 

Motivationen  finns ju ändå där. Belöningen för att man sliter och kämpar som man gör kommer ju i slutet av varje månad. 

 

Hej :)

 

Sov till typ 12 idag också såklart. Sen har jag grejat lite med vardagliga saker och jag har tvätten ikväll. I morgon ska jag upp tidigt och "tagga" och jobba igen. Det kommer att kännas i morgon när klockan ringer 03:30. Skönt att man sen är ledig 2 dagar igen, och efter de så jobbar jag igen, men jag har sovmorgon.

 

Året är snart slut och jag funderar såklart på vad som väntar mig nästa år. Jag vet egentligen inte vad jag ska hitta på år 2014. Det enda som jag har bestämt mig för är att jag ska fixa den ekonomi som jag så länge har drömt om. Det ska jag klara nu och inget annat känns viktigare. 

 

För övrigt får jag helt enkelt se vad jag ska hitta på. Jag vill gärna åka på någon resa. Åker jag  så blir väl en stad i Europa. Inget är planerat och jag får ju se hur det ser ut ekonomiskt om några månader. En annan sak som jag funderar på det är ju renovering. Jag kanske borde göra något här hemma? Börja med något är nog inte fel. Det förverkligar väl inte min dröm om det hem som jag skulle vilja ha, men om jag kan fixa tex ett rum som jag vill ha det så behöver jag inte fundera mer på den delen av min lägenhet i alla fall. Det skulle ju vara skönt att kunna släppa någonting av tankar och funderingar kring den grejen med renoveringen som jag funderar på så otroligt mycket. 

 

Annars hoppas jag att jag tränar på nästa år. Jag tycker att de "spärrar" jag tidigare hade nu har släppt och jag kör på bra och regelbundet. Man kan naturligtvis göra allting bättre, men jag är nöjd med att jag så länge nu har kört väldigt bra. Dessutom tycker jag att det är kul även om man ibnland kan känna att man skulle vilkja orka lite mer än vad jag idag gör. År 2014 så kör jag på och är jag lika duktig som jag tycker själv att jag har varit det senaste halvåret, då är jag nöjd.

 

På jobbet är man igång och jag är inne i de nya rutinerna som jag har skaffat mig efter alla de förändringar som skedde för några veckor sedan. Det är bara att jobba på och försöka ha det så bra som man bara kan. Man lägger ju väldigt mycket tid på sitt arbete och då får man ju försöka skapa en så behaglig arbetssituation som det bara går.  Sen är det bara  att jobba på och jag tycker det funkar bra nu och det kommer det säkert att göra nästa år ckså.

 

Nästa år kommer jag att genomgå fler blodprovar och andra typer av hälsoundersökningar´. Bara att göra dom och sen får man väl se vad doktorn säger. Jag gör själv vad jag kan när det gäller träning och kost. Jag mår bra och jag har gått ner ordentligt i vikt. Lite mer vill jag gå ner innan jag är helt nöjd. Jag gör vad jag kan och sen låter jag min doktor sköta resten. Mer går ju inte att göra liksom. 

 

Jag har städat ut julen igen. Enligt tradition så är det väl 13:e januari som man dansar ut julen, fast vem bryr sig om traditioner och sånt när det snart är 2014. Jag har ingen lust att gå runt här hemma och se tomtar och ha andra julsaker framme  i ca 3 veckor till. För mig är julen över efter annandagen. Nyår och hela det firandet känns som något helt annat. Jag tycker inte att den sk högtiden ens hör ihop med jul. Kanske gör den det enligt tradition och bla bla bla... Men om jag firar nyår så är ju nyårsfirandet något helt annat. Julen känns just den dagen i alla fall väldigt långt borta och jag vill heller inte bli påmind om att snart ska måste jag städa ut julen, en jag får vänta till 13:e januari. Nej, ut med den efter annandagen. Nu ligger mina julgrejer i en låda och den ska jag inte öppna förrän nästa jul.

 

Jag har mina lediga dagar och jag är fortfarande ganska slö. Det känns lite som om jag tänker att snart är året slut och jag kan inte göra så mycket mer under de dagar siom är kvar på 2013. Lika bra att då inte göra ett skit liksom. Jag vet inte om jag exakt tänker så, men det är så det känns nu i alla fall. Jag orkar liksom inte ta tag i något. Allt får vänta till nästa år. Jag har en jobbdag kvar detta året. Den har jag på måndag.  Hur jag ska orka ta mig upp

klockan 03:30 då har jag ingen aning om. Det blir ju fan 8 timmar tidigare än vad jag har klivit upp dom senaste dagarna. Det är väl tur att det bara är på måndag och sen får jag sova ut igen. Tisdag och onsdag är jag ledig och sen börjar jag förhållandevis ganska sent när arbetsdagarna drar igång mer som vanligt igen.

 

Då kommer man väl mer igång också med allt som man vill få gjort år 2014. Då är ju 2013 faktiskt förbi och då kan man ju inte säga att man inte orkar göra något eftersom året snart är slut. Då hoppas jag tar tag i allt på riktigt igen.

 

Idag har jag nästan bara struntat i allt. Jag sov väldigt länge och när jag sen vaknade gjorde jag egentligen ingenting. Jag tänker passa på att bara sova utan att känna att jag behöver gå upp för att jag ska få något gjort. Jag vet att jag får mer gjort när jag kliver upp på morgonen, men jag kan för en gångs skull skita att jag bara är jävligt slö. Det känns faktiskt bra denna gången. Jag är ledig hela denna veckan och typ lite till. Jag vill bara sova ut och slappa. Det känns mest naturligt för mig även om jag blir ganska slö när jag sover bort en hel förmiddag. Men jag väljer ändå att göra så nu. Jag har så många veckor per år där jag måste gå upp så jävla tidigt. När jag kan sova ut ordentligt så är det ju bara att göra det. 

 

Det kan vara svårt att pussla ihop de där ibland. Jag tänker på sova, jobba, träna och annan fritid. Sover jag för länge så får jag mindre gjort. När jag jobbar och ska upp tidigt då sover jag oftast för lite. Sover jag för länge när jag sen ska jobba eftermiddag då hinner jag inte träna. Går jag upp tidigt en arbetsdag trots att jag börjar sent så tar jag inte chansen att sova ut när jag kan, men jag kanske tränar. En sådan dag med både träning och jobb känns  väldigt lång (för lång) under min vakna tid. Vissa perioder känns det som man inte har någon fritid alls. Ibland har man hur  mycket fritid som helst, men då orkar man inget göra för att man har kanske precis avslutat en period av mycket jobb. 

 

Jag förstår någonstans varför jag lätt blir snurrig i huvudet. Det är inte lätt att få ihop livet på ett sätt som funkar klockrent. Tar det ett helt liv att få ordning på sig själv? Då är det lättare att bara sova ut och skita i att försöka få allt i livet precis som man vill ha det. Det går väl ändå inte, men nöjd kan man ju bli.

 

Lite har jag ändå fått gjort denna kvällen. Jag hade några ärenden på stan och jag känner nu när jag har fått fixat dom att jag inte behöver göra mer under de dagar på detta året som är kvar. 

 

 

Det var en rätt skön "feeling" när jag kände att nu behöver jag inte göra mer liksom. Fast jag har busskörning en dag till innan detta året är slut. Upp tidigt ska jag den dagen också. Lite mer har jag att göra, men jag är ändå jäkligt slö på något sätt. Fast det är man ju rätt att vara. Det viktigaste är ju inte att man får så mycket gjort hela tiden. Det viktigaste är ju att man mår bra. Inget annat är ju viktigare och får aldrig heller bli.

 

Jag har fortfarande ont i armen. Jag känner av detta när jag ska göra vissa saker. Det gör mig lite orolig, men jag hoppas det läker av sig själv så att jag slipper söka läkarvård i alla fall.

 

Jag har jobbat juldagen och jag hade en ganska lång arbetsdag som också var  tuff och krävande. Nu är jag i alla fall ledig resten av denna veckan och jag jobbar bara en dag till detta året. 

 

Jag har inga direkta planer för vad jag ska göra med den ledighet som  jag nu har. Jag ska väl bara se til att ha det bra och för en gång skull. Jag satt här lite tidigare idag och räknade pengar igen. Jag funderade för en sekund om jag skulle ge mig på ett "maxsparande" och kanske fixa den dröm som jag har på typ ett halvår istället för ett år.  Vid närmare eftertanke så kände jag  att det är det inte värt.

 

Jag har så många gånger tidigare i mitt liv sparat så mycket pengar som jag bara kan och man blir bara snurrig i huvudet och kanske också psykiskt illamående. Det blir lätt att man bara grubblar över hur mycket pengar man behöver för att kunna fixa något. Man unnar sig knappt någonting under flera månader och om man når sitt mål som man har med sparandet av pengar så blir det ändå sällan exakt  som man har tänkt sig i alla fall. Går det åt helvete med allt då har man ju kämpat och inte unnat sig något på flera månader helt i onödan. Jag vill inte gå i den "fällan" en gång till. 

 

Jag gör som jag har planerat från början. Jag ska fan inte bry mig om att jag kanske kan spara mer än vad jag från början har planerat. Jag lägger undan en viss summa pengar varje månad när lönen kommer och sen betalar jag mina räkningar och lever för resten. Kanske bränner jag allt som jag har utanför det minibelopp som jag ska spara. Kanske har jag pengar över när nästa lön kommer. Hur det än ser ut månad för månad så ska jag bara föra undan en viss summa pengar varje månad och sen inte bry mig mer. Spelar ingen roll om jag skulle kunna föra över det dubbla, jag gör det inte för då vet jag att jag bara mår dåligt. Jag vet ju ändå att jag fixar min dröm som jag har med min ekonomi. Spelar roll om det tar typ ett halvår extra! Det får ta ett år och så mår jag bra på vägen. Tack för att jag har börjat tänka så istället.

 

.

 

 

 

 

Det är inget julväder ute direkt. Regnet öser ner och det är 7 plusgrader. Ingen snö  faller idag heller. Jag är inte ledsen för det för jag hatar när snön faller och kanske dessutom blir  liggande. För mig får det gärna ösregna även om det kanske inte riktigt känns som julafton nu.

 

Vad ska man hitta på idag? Jag är hemma under större delen av denna dagen. Detta blir som en vanlig ledig dag liksom. Skönt att inte behöva känna någon "julstress". Jag ska inte ha någon middag här hemma med massor av folk. Jag behöver inte ta mig ut för att försöka hitta den sista julklappen. Jag har inte lovat någon familj eller likande att jag ska vara någon tomte som kommer på besök på julafton. De julklappar jag har fixat är inte överdrivet många och dom ligger hos farsan sedan i lördags. Jag kanske tar mig till far ikväll, men jag vet inte någon är hemma. Syrran och farsans fru tror jag ska jobba idag och vad jag vet så kommer dom inte hem förrän ikväll. Dessutom kan jag inte vara uppe för länge denna dag. Jag har mycket jobb i morgon och upp tidigt ska jag också. 

 

 

 

Hemma efter en lång dag på jobbet. Det kändes lite segt att köra idag. Jag var ganska trött. Jag har ju inte gått upp tidigt på över en vecka. Sen när man dessutom ska befinna sig 11 timmar på jobbet så är det klart att det blir segt. 

Det var ändå ganska lugnt att köra. Dom flesta som åker just de turer jag körde idag är folk som ska till och från skola eller sitt jobb. Eftersom det är dagen före julafton så är ju många lediga och då är det på ett sätt ganska behagligt att köra. 

 

 

 

 

 

 

 

Har haft en trevlig kväll med lite tjöt, skratt och go julmat hos farsan och hans fru. Kul att alla var där liksom. Det var också kul att få träffa brorsans flickvän och syrrans pojkvän. 

 

Det blir mer jul på självaste julafton, men det blir som det har varit tidigare år även i år. Typ att någon jobbar si och så och kommer inte hem förrän då och då, men julklappar och den grejen tar vi ändå när det är julafton 

 

 

 

 

 

 

Nu sitter man här efter nattens jobbande och det känns precis så som jag skrev i natt att de skulle kännas. Lite mörbultad och snurrig i huvudet är man. Det känns inte riktigt så hemskt som en dag efter en fest eller nåt kan göra. Men bakfylla light är en bra beskrivning av mitt tillstånd just nu.

 

Jag är bjuden hem till farsan och hans fru på julmiddag. Vi ska fira jul idag istället. Anledningen är att idag blir enda dagen då vi har möjlighet att vara tillsammans allihop. Jag, brorsan, syrran och farsan. Brorsans tjej, syrrans kille och farsans fru. Det finns inte många år där jag har firat jul enligt sk tradition. Idag är jag glad för de. Det där med traditioner blir lätt jävligt tråkigt att hålla på med. Bättre att fira jul spontant. Då kan ju ingen begära att något ska vara så jävla välplanerat. Många vill ju ha julen på ett visst sätt, men jag får nog säga att för min del så får den gärna se helt olika ut från år til år. Det är så det blir i alla fall, så varför ska jag bry mig liksom?

 

Jag var faktiskt bjuden till ett annat ställe ikväll också, men jag väljer såklart att åka hem till farsan eftersom både brorsan och syrran är där ikväll. Sen blir det ju också kul att träffa deras respektive. Det andra jag var bjuden på hade varit mer partyfirande med snälla goa vänner, men det kan man ju ta när som helst en annan gång liksom. Det får bli ett mer vanligt julfirande ikväll, fast utan tex Kalle Anka på TV. Dessutom firar jag den 21 december istället för den 24 december.

 

 

 

 

Då har man kört nattbussen igen. Några små detaljer är ändrade nu mot hur det har varit tidigare. Jag tänkte lite innan att nu är inte nattkörningarna lika bra som dom tidigare har varit, men det är verkligen helt meningslöst att tänka så innan. Man måste testa och se först, sen kan man veta om det är bättre eller sämre.

 Det gick bra att köra i natt. Sen kan man väl rent allmänt säga att jobba nätter är väl ingen höjdare oavsett vad man jobbar med. Det är framförallt dagen efter som det känns i kroppen att man har jobbat natt. Jag kommer om några timmar vakna upp och vara ganska mörbultad i kroppen och snurrig i huvudet. Så känns det alltid dagen efter man har varit vaken en natt. Jobba eller ej spelar ingen roll.

 

 

Fasen va lätt det är att få saker gjort när man bara tar tag i dom. En del grejer finns det ju ibland som man går och stör sig på och känner att man vill få fixat. Men ibland får man inget gjort. Man går bara runt och stör sig på det liksom.

 

Jag hade en litet problem med min iphone. Jag tror jag har stört mig på detta lilla problem ända sen jag köpte den. Idag så googlade jag mitt bekymmer. Sen tog det väl 5 minuter och bu tror jag att mitt bekymmer är löst. Rätt sjukt att man går och stör sig i tex över 1 år på ett bekymmer eller att man har saker som man aldrig fixar. När man sen väl fixar något, då tar 5 minuter och sen är det klart. 

 

Idag har jag även kollat över lite olika försäkringar som jag har, eller inte har. Jag brukar göra det en gång om året. Jag är ju noga med min privatekonomi och att bara strunta i att ha försäkringar är ingen bra idê, för jäklar vad dyrt det kan bli om tex en olycka skulle vara framme.

 

Jag kollar liksom över dom. Vad har jag idag för olika försäkringar? Vad behöver jag ha för typ av försäkringar? Fattas det någon försäkring idag som jag bör ta, behöver jag den eller är det billigare att inte ta även om "olyckan" skulle vara framme? Det är defentivt värt att kolla upp och sätta sig in i alla typer av olika försäkringar som finns att ta, och vad som gäller. Man känner sig liksom tryggare när man har lite koll på de.  Dessutom får jag lätt för mig att om jag inte har en viss försäkring, då händer just det som jag inte har en försäkring för. När jag har den då händer ingenting, men det kanske är just därför inget händer.

 

 

 

 Jag fick precis se att jag är ledig på nyårsafton. Jag visste sen länge att jag var ledig julafton, men då brukar det vara så att man får jobba nyårsafton. Jag har nog inte varit med om att jag är ledig båda dessa dagar samma år sen jag började köra buss. För övrigt så är jag ledig ganska mycket under denna dessa dagar som är kvar av december. Om jag räknar med dagens arbete så jobbar jag bara 5 dagar och är då ledig 8 under de dagar som är kvar på detta året. Det kan man inte klaga på. Jag har ju dessutom betalt för vissa av de dagar när jag är ledig. 

 

 

 

Mitt ekonomiska mål för nästa år är jag i full gång med. Jag ligger just nu lite före min planerade budget. 5000 kronor ungefär. Man kan säga att jag håller budget även om jag "slarvar" med 5000 kronor i januari. När det får gå några månader sen så kommer den siffran på 5000 kronor förmodligen att öka. Jag kan då unna mig mer trots att jag sparar och ska hålla en viss budget. Det känns så bra att jag inte behöver hålla på och "maxa" mitt sparande för varje månad. jag kan liksom tagga ner hela grejen och ett nå mina ekonomiska mål, och även förverkliga en dröm år 2014.

 

 

Träning och tänka på vad jag äter kämpar jag med. Jag är full igång med att ta detta till en ny nivå. Jag ska i fortsättningen tänka ännu mer på vad jag äter. Det känns som rätt läge nu att bli lite tuffare sig själv. Man får ta sånt här lite steg för steg. Skulle jag direkt bara bestämma mig för att från en dag till en annan bara ändra allt då skulle det inte funka. Jag skulle bara tröttna. Jag har rasat den senaste tiden i vikt, men nu står det still och då är det ett bra läga att bli ännu mer noga. 

 

Jag passar mig ändå lite för att banta och så. Jag vill inte att detta jag nu håller på med ska bli en fixering på något sätt. Jag tror ändå risken är ganska liten för att jag ska drabbas av några ätstörningar. Jag ska naturligtvis inte sluta äta, men istället för kolhydrater på kvällen så kanske man kan äta något annat som inte innehåller just det. Allt annat håller jag ganska bra sen jag gjorde den där förändringen efter mitt besök i Stockholm. Det är bara lite slarv på kvällarna. Men nu är jag nog redo att göra en liten förändringen igen.

 

Jag kämpar ju på med att rasa mer i vikt. Jag är väl  nöjd med att jag har gått ner ganska mycket det senaste halvåret. 

 

Men nu har det stannat upp lite. Jag vill gå ner ännu mer för det känns som att risken är ganska stor att man går upp till dom kilon som jag hade innan jag ens började fundera på viktnedgång och sånt. Hur ska jag nu göra för att fortätta rasa i kilo ännu mer? Det har stannat lite och det känns inte bra.  Som jag tänker så är de ju bara att fortsätta träna på och äta vettigt. Mindre portioner när jag äter är väldigt viktigt att tänka på för min del. Allt de där med kosten har jag varit bra på den senaste tiden, men vad ska jag göra mer?

 

En tanke som jag nu har det är helt enkelt att inte ha så mycket mat hemma. Den maten man har hemma, den äter jag ju av när jag blir sugen. Jag vill fortsätta tänka en "extra gång" på det där med maten. För att jag ska kunna fortsätta äta vettigt så tror jag att nästa steg för mig är att inte köpa hem så mycket mat. Det räcker att ha lite frukter och kanske nåt mer här hemma.

 

 

 

Jag behöver inte ha så mycket mer hemma. Frukost äter jag ju nästan aldrig.  Lunchen äter jag ju för det mesta  ute och på kvällarna sägs det ju att man inte ska  äta så mycket. Det räcker ju faktiskt att ta någon frukt eller typ mûsli om jag nu skulle vara sugen på nåt.  Ska jag klara att äta mindre, "bättre" och fortätta rasa i vikt så tror jag att det helt enkelt inte ska finnas så mycket mat i mitt hem. För att inte tappa greppet om min hälsa så måste jag nog göra lite annat nu, även om det jag har gjort är så sjukt mycket bättre än vad det någonsin tidigare har varit!!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag har varit ute på en promenad idag. Jag hade ingen lust att packa en väska och "tagga" bort till gymmet. Men jag hade heller ingen lust att inte röra på eller träna alls. Jag tänkte att jag kan väl ta en promenad på någon timme. Det är ju alltid nåt.

 

Nu efteråt kan jag känna att det nog hade varit bättre att bara strunta i det med promenad också. Jag är ganska trött på att vara ute och gå bara för att jag ska röra på mig. Jag har gjort det så jävla mycket i mina dar. Det är ju barfa att bläddra tillbaka i tiden på denna bloggen så kan ni själva se hur mycket jag har promenerat runt om och om igen i ur och skur. Jag känner mig ganska mätt på detta på något sätt. Det känns lite som när man har ätit en maträtt lite för mycket. Man tycker det är gott, men av någon anledning så är man trött på den maträtten i alla fall. Lite samma feeling med morgonens promenad. Det kändes skönt att gå ut och ha radio i öronen. Det känns också bra nu efteråt, men det var liksom för tråkigt och det händer liksom inget när man bara är ute och promenerar. Bättre att inte röra sig alls de dagar som man inte känner för att "tagga" bort till gymmet.

 

 

 

 

 

 

 

. När jag vaknade i morse så tänkte direkt på när det är dags att börja jobba. Det har varit så mycket med jobb och allt nytt där så man är liksom helt borta när det gäller allt annat. Jag är ju ledig idag men hade jag inte en tanke på när jag vaknade i morse. Jag gick upp och kollade när jag skulle börja jobba. Jag ville samtidigt se om jag hinner med mycket annat idag eller inte. Sen ser ajg att jag är ledig och jag fattar inte hur jag kunde glömma det. är det något man brukar ha koll på så är det väl när man är ledig? Jag tycker alltid jag sitter och räknar ner dagar på jobbet. 

 

Skönt i alla fall att ha en ledig dag. Jag har varit och tränat lite och nu får det snart bli lite mat. Jag får väl ta i lite vardaglig "trökgöra" också. Sånt har man ju tyvärr alltid att pyssla med, men det känns bra att jag tog tag i träningen nu direkt under förmiddagen. I morgon kör vi igen, eller sitter där och funderar kanske.

 

 

 

 

Egentligen har jag haft en lugn dag av arbete om det inte hade varit för att allt var så nytt nu. Man blir lite snurrig i "bollen" för man får ju fortfarande koncentrera sig mer än vanligt. De finns fortfarande saker jag inte riktigt har fått koll på. Jag har naturligtvis inte kommit in alla mina nya rutiner. Ibland frågar någon kollega något som jag inte kan svara på och sen snurrar det ännu mer i huvudet. Mycket har jag defentivt redan nu koll på och det är jag glad för. Det andra som inte riktigt sitter än, de kommer när de kommer. 

 

Igår när jag körde trivdes jag inte riktigt med att köra i min nya kavaj. Så idag tog jag natotröjan istället. Jag vet inte om den heter så och det är väl egentligen en jacka, men strunt samma.... Jag kan i alla fall redan nu säga att "tröjan" trivdes jag väldigt bra med så det blir till att hänga in kavajen i garderoben nu och i fortsättning  köra i natotröjan. Mycket annat är ju så nytt nu så jag passar på att byta stil samtidigt. Jag har mest kört i kavaj tidigare år, men nu ändrar jag på detta när denna "tröja" var så jäkla skön att ha på sig. 

 

 

 

Man är lite seg och sliten. Dags att vakna till i alla fall. Jag har  kollat lite hur jag jobbar framöver igen. Det ser riktigt bra ut. Jag har väldigt många lugna arbetsdagar och jag jobbar mest eftermiddag och kväll ett tag framöver. Det är lite skönare än att vräka sig upp sjukt tidigt och kanske också jobba 12 timmar den dagen. 

 

 

Annars tar jag det ganska lugnt. Idag är det lite tråkigt väder ute med mulet och regn, men fortfarande ingen snö :) Jag tror aldrig jag har varit med om detta i hela mitt liv. Det brukar ju vara en rätt så ordentlig vinter i mitten på december, men nu är det inte ens nära. Känns bara riktigt skönt. Jag vill inte ens ha vinter och snö till jul. Det kan verkligen kvitta. Det finns väl ingen som vill ha snö om man kan välja att slippa? Jag tror inte ens att  alla dom som jobbar med att skotta snö vill att snön ska falla och bli liggande. Det är ju vad jag vet ett riktigt skitjobb, fast ska jag vara ärlig så tror jag aldrig att jag har kottat snö i hela mitt liv. Jo, någon gång när jag ägde en bil och körde fast. Då fanns det väl några tillfällen där jag fick ta en spade och göra ett röjande, men annars har det nog aldrig hänt att jag har flyttat snö fån ett ställe till ett annat. 

 

 

Jag kom ur mitt beroende som jag trodde jag skulle fastna i rätt ordentligt först. Jag pratar naturligtvis om min ask.fm som jag skaffade mig i veckan och som gjorde att det snurrade mer i bollen än vad det någonsin har gjort tidigare. Frågor som bara ploppar upp och jag svara på typ en sekund och sen tänker man kanske på om svaren verkligen stämmer eller inte.  Man blir verkligen helt snurrig i bollen när man har suttit ett tag med ask.fm så jag är glad att jag inte är inne så mycket mer nu. Läser man många frågor på rad under bara några minuter så kan jag lova att tankeverksamheten går på högvarv. Jag hinner samtidigt tänka massor om: Vem frågar, varför, vad tror dom att jag tänker svara, får frågeställaren de svar som hen förväntar sig osv osv osv????

 

Jag fick massor av frågor om sex och tjejer. Vad jag gillar för tjejer och några rakt på frågor om tex hur många jag har legat med och om jag tycker själv att jag är bra i sängen. Alla möjliga helt olika frågor som såklart inte bara handlade om tjejer och sex och sånt.  De var allt mellan himmel och jord och i en enda röra. Några för privata, andra helt meningslösa och en hel del frågor som jag också gärna svarar på.

 

Men jag är glad att jag inte dagligen sitter och svarar på frågor nu som jag gjorde i början. Man får för lite annat gjort och när jag var fast i ask.fm -beroendet så  fick jag nog känslan av hur det tex är att vara spelberoende. Man vet att det man gör är fel, men man kan liksom inte sluta i alla fall. Man tror på något mer som kommer att bli till det bättre, mne istället går det åt andra hållet. När man sen är klar med det man är beroende av för dagen så är det ändå massor av snurr i huvudet och nästa dag är man på igen och då tror man att det ska gå över osv osv osv.

 

 Nu är jag glad att jag kom ur det jag höll på att fastna i. Det finns ju annat i livet att göra än att sitta och svara på frågor och samtidigt grubbla dygnet runt på alla frågor och mina svar. ask.fm/dannebloggen heter jag där om ni vill ställa frågor. Jag kollar fortfarande och svarar på frågor, men inte jämt längre.

 

 http://ask.fm/dannebloggen

'

 

 

 

Nu har man gjort första dagen på den nya. Hur kändes detta då? Man får ju koncetrera sig lite mer och läsa passet noga. Det är väl tiderna mest man kollar en extra gång nu i början.

 

Annars känns det som vanligt att köra buss. Mycket går ju på ren rutin, fast det kändes lite ovant att dra på sig den nya uniformen. Jag har i alla år kört större delen av året i kavaj. Det är väl bara när de varma sommardagarna kommer som man byter till något som inte blir så varmt att jobba i. Jag har tänkt att prova lite annan stil än just kavaj nästa vecka eftersom jag nu har lite andra kläder som jag kan välja istället. Reglerna för vad jag ska ha på mig när jag jobbar är ganska klara och företaget är ganska noga med att vi anställda följer gällande uniformsregler. Viss frihet har jag ändå, men nu när det nya har dragit igång har det blivit ännu mer strikt mot hur det var förut och jag får bara använda de kläder som jag får av företaget. Inga egna kläder (förutom strumpor, kalsonger och skor) och heller inga kläder från förr. Nu är det nya tider även när det gäller detta med vad vi får ha på oss. Ny uniform och mycket annat har man ändrat på och för mig som anställd är det bara att lära mig vad det är som gäller och sen jobba på. Mycket mer ändringar och nyheter från en dag till en annan kan man nog inte vara med om mer nu, men jag tycker  att det gick bra idag. Vi får se hur det går när den vanliga vardagen kommer. Idag är det ju söndag, och det är normalt sett en lugn dag att jobba på.

 

 

Har haft en ganska lång dag av arbete. Det var väldigt lugnt att köra och jag tyckte också tiden gick ganska fort. 

Detta var sista dagen där jag arbetar på detta schemat. Imorgon kommer alla förändringar som vi på jobbet har pratat om och tyckt allt mellan himmel och jord om de ska nu ska ske. Vissa linjer ska köras på ett annat sätt. Någon hållplats förvinner och man har även bytt plats på var bussar ska stå för de olika linjerna. Stod man längst fram så ska man nu stå längst bak, typ. En del tider i tidtabellen är såklart också ändrade.

 

 Det kommer  att vara mindre folk i Vänersborg. Imorgon och nästa vecka kommer många av dom som i alla år har jobbat i Vänersborg att börja jobba i Trollhättan. Jag blir kvar och håller ställningarna, men imorgon får jag börja arbeta efter många nya rutiner. Nytt schema, nya tider,  och till viss del lite nya rutiner. 

 

Jag ska även byta uniform. När allt annat är nytt så är det klart att uniformen också kommer att vara helt ny. Inga  kläder från den gamla uniformen får längre användas. Mycket av alla kläder ska lämnas tillbaka till företaget. Jag har lagt massor av gmla arbetskläder i en stor svart säck och imorgon när jag går till jobbet så kommer jag väl att se ut som självaste jultomten. 

 

 

 

 

 

Jag har klart för mig vad jag vill med nästa år och jag är redan nu i full gång med att jobba mot ett bestämt mål som jag tänker nå nästa år. Jag har en specifik strategi och även om jag borde klara att nå mitt mål på 6-7 månader från nu så har jag gett mig själv mer tid än så. Hela år 2014 kan jag komma att behöva för att fixa den ekonomi som jag så länge har drömt om.

 

Som jag känner nu så tror jag att det kommer att gå trögt i starten. Jag märker  tex att jag inte kommer att få loss så mycket pengar nu i början som jag först trodde, men jag väljer ändå att ta det hela med ro. Även om jag får en trög start och den tröga start kanske gör att jag behöver mer än 6-7 månader på mig så gör ju inte det något eftersom jag har tänker att jag ger mig själv hela nästa år.  Min erfarenhet är att man ofta får en trög start när man vill fixa något som tar lite tid, men kommer man liksom igång ordentligt så går det oftast betydligt enklare från mitten och slutet. Jag känner inte att detta borde bli svårt att fixa eftersom jag har så lång tid på mig. Det är egentligen inte heller så mycket pengar som krävs. Jag fick ju ihop en bra bit över 100 000 kronor på ett och samma år (2011) som jag sen brände på resor.. Jag sparade ju på mindre än ett halvår (detta året) ihop nästan 70 000 som jag till stor del använde för min hälsoundersökning. Vill jag så kan jag  spara pengar. Det är jag bra på bara jag har en plan och är motiverad att nå det slutmål som jag ska använda sparade pengar till. Även om jag känner nu att jag kommer att få en trög start så lossnar det nog inom 2-3 månader och sen står jag där och har förverkligat en dröm till. Jag har lovat mig själv nu att ändå bara ta en månad i taget. Månad för månad kollar jag över noga, sätter upp så delmål  och jag ska inte tänka för långt fram. Jag känner att jag vill vara grymt fokuserad på nuet. Då fixar jag detta lätt, det är jag säker på. Fler saker som jag är säker på är:

 

1. Att jag aldrig kommer att ge mig förrän detta är klart denna gången.

2. Jag kommer inte att göra någon annan större grej förrän detta är klart.

3. Jag kommer att vara nöjd med allt som har med min privatekonomi att göra när detta är klart. 

 

 

Det blev en pizza ikväll och nu slka jag bara slappa resten av denna fredag. Jag får slappa så mycket som det går nu för i helgen lär det bli full fart om  säger så.

 

 

 

 

 

Kört lite skön träning på gymmet. Jag har så mycket jobb i helgen så ska jag bli nöjd med denna veckas träning så kände jag bara att jag måste köra idag. Jag skulle säkert kunna klämma in mer träning i helgen, men jag vet att jag inte kommer och orka. Det är bara att erkänna liksom. 

 

Bra POWER idag i alla fall och mer perfekt start på dagen kan jag inte få. Dessutom är det fortfarande skönt vårväder ute med sol som skiner. Är verkligen fredagen den 13:e en otursdag? 

Hade min ekonomi varit bättre så hade jag gärna velat vara en glad ägare till denna bilen. Jag blev lite kär faktsikt ❤ 

 

 

 

 

Skönt att snön försvann så fort som den gjorde. Idag har ju solen tittat fram och det är bara fint vårväder ute. Jag får redan känslan av vår och att vintern redan är över, men jag gissar ändå att att snön lär väl komma tillbaka innan vi har vår på riktigt. Det vore väldigt konstigt annars, fast jag skulle inte bli ledsen om den enda snö som nu finns kvar är den enda snö som bara ska smälta bort innan våren faktiskt är här.  Beror allt detta på den globala uppvärminingen då är det ju fan något som är bra med den. Får jag uppleva en december, januari, februari och mars nu utan snö, då kommer jag ju att vara världens lyckligaste!! Det får gärna vara precis som det nu är i 4 eller 5 månader till. För mig gör det ingenting.

 

 

 

 

Nu blir det skönt att få vara ledig resten av denna dagen och imorgon. jag har varit så sjukt trött i 3 dagar nu, men nu kan jag bara slappa fram till lördag. Sen ska jag igång igen, men då ska jag i alla fall inte upp så sjukt tidigt. 

 

Jag känner att jag har bra koll nu på alla förändringar som händer på söndag. Jag vet av erfarenhet att när det sker väldigt stora förändringar från en dag til en annan då är det bäst för min egen skull att försöka ha bra koll på läget direkt från start. Jag tycker jag har det nu och på söndag smäller det, men jag tänker ändå fortsätta att jobba lugnt.

 

 

Jag sitter här och svarar på frågor på ask.fm (dannebloggen heter jag där) Jag har kommit lite ur mitt beroende, fast jag kollar fortfarande för mycket. Men jag kämpar för att inte gå in och kolla så mycket och jag ska lyckas med att inte gå in och läsa frågor flera gånger i timmen hela dagen lång. 

 

Jag börjar få bättre koll på allt nytt som händer på jobbet denna veckan(på söndag) Jag frågar min chef och jag förbereder mig på alla möjliga sätt för att jag ska ha så bra koll som det bara går. När det sen smällaer till då ändras verkligen så mycket från en dag till en annan. Nya rutiner är inte lätt att bara komma in i, men har man bar koll innan så ärdet i alla fall lättare. 

 

Jag har namnsdag idag. Firar man namnsdagar fortfarande? En har sagt grattis till mig idag och jag blev såklart glad, men finns det folk som firar namnsdagar snart år 2014.

 

Nu ska jag faktiskt lyssna på porr. Inte titta, men lyssna. Fast inte på någon granne eller nåt som håller på. Nej, jag brukar ju lyssna lite på Karlavagnen på radion när jag går och lägger mig och idag ska visst programmet handla om porr. Det kommer nog att vara en och annan sur moralkärring som ringer in under kvällen och är arg över att det pratas porr i radion ikväll. Och alla har väl åsikter och kan säga något om porr. Detta kan bli rolig lyssning.

 

 

 

 

Nu har jag gjort som många andra. Jag svarar på frågor på www.ask.fm/dannebloggen.

 

Kände tidigare idag för att gå och lägga mig en stund och sova. Efter träning och mat så smyger sig den där känslan lätt på att det vore skönt att sova lite under eftermiddagen. Men jag vill hålla mig vaken för imorgon är det upp tidigt som gäller och jag kommer aldrig att kunna somna ikväll och jag går och lägger mig mitt på dagen. Bättre att vara dötrött till kvällen istället. 

 

Jag har mest tagit det lugnt hela denna dagen. Jag funderar en del på nästa vecka. Jag kommer att få reda på mycket om alla förändringar som sker på jobbet. Jag brukar kunna suga åt mig ny information som en svamp, så jag tror att jag på söndag kommer att veta de som är viktigt för mig att veta. Nästa gång det blir söndag då är det en hel del som kommer att ändras på och jag tror att det blir bra. Jag kommer att ta allt med ro nästa vecka. Jag har många dagar av jobb och mycket jobb hela helgen. Jag får fixa de först och sen kommer mycket att ändras från en dag till en annan och då får jag hitta ett sätt att jobba på så gott jag kan. 

 

Jag var ute lite ikväll och käkade en middag. Det blev fisk med en hel del  sallad. Det var kanske inte exakt vad jag var sugen på, men jag tänker till en extra gång när det gäller maten ju och då var detta det bästa jag kunde tänka mig nu ikväll. 

 

 

Jag har svårt att tro någonting om hur  nästa vecka kommer att kännas. Den blir nog lite tuff för jag ska ju upp tidigt alla mina arbetsdagar nästa vecka. Jag jobbar 6 dagar av 7 och jag har långa dagar på helgen. Jag vill också i veckan hinna träna mycket, och träna kommer jag att kunna göra mycket om jag bara kan motivera mig till att ta mig bort till gymmet och köra. Den där känslan av att inte vilja träna innan man står på gymmet och kör, den känner jag ofta. Men går jag bara bort i alla fall så brukar det ju kännas superbra och alla "spärrar" släpper ju då på en och samma gång. Jag får tänka på allt som känns bra med både träning och jobb nästa vecka så kommer nog hela nästa vecka att kännas bra. Får se vad jag skriver om exakt en vecka här på bloggen. Förmodligen att veckan har varit tuff, men att det har gått bra och jag har varit duktig på att träna osv..

Nu ska jag bara sova och inte tänka så mycket mer på vad som händer nästa vecka för alla dagar ska jag ändå försöka att bara ta som de kommer, när dom kommer.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jäklar vad det blåser, snöar och är kallt. När jag gick bort till gymmet så kände mig som en krigare med tung packning som kämpade mig mot en gräns för att där komma i säkerhet. När jag väl var på gymmet och körde så kändes det bra. Då ångarde jag inte att jag hade kämpat mig dit. Tanken slog mig annars när jag var på väg att jag skulle vända och gå hem igen. 

 

Jag ska ta mig bort till gymmet nu. Jag blev först lite tveksam  när jag kollade ut och såg att den första snön nu har lagt sig. Det är inte roligt att gå ut i detta. Jag sitter liksom hellre inne. Nu ska jag i alla fall ändå ta mig bort till Sportlife och träna. Det komer att kännas bra när jag väl kommer in och är igång, och ännu bättre när jag är klar. Dessutom kan jag säkert ta några fina vinterbilder på vägen dit och hem.

 

 

 

 

En gång när jag var riktigt liten blev jag anmäld försvunnen. Det var inte så dramatiskt egentligen, men jag fick hela skulden för det som hade hänt när jag kom tillbaka från mitt lilla äventyr. Jag råkade inte komma hem som jag brukade göra när det blev kvällen och då blev framförallt mormor orolig och ringde polisen i princip direkt. Jag har funderat genom åren ganska mycket på den händelsen. Jag kanske någonstans förstår varför jag blev anmäld försvunnen även om jag tycker att man kunde ha väntat ett par timmar till med att ringa polisen. Det kanske är lätt för mig att säga? Jag var ju bara ett lite barn, 4 eller 5 år gammal och när någon vuxen saknar mig så är det kanske inte så konstigt att det blir stort larm liksom? Undra vad jag själv hade gjort om jag hade haft egna barn? Förmodligen hade jag också ringt polisen, men att jag inte kom hem som vanligt  efter att jag hade varit ute och lekt och att allt blev som det blev tror jag berodde på att mamma helt enkelt var som hon var och jag har ju tidigare berättat om många andra saker som mamma har gjort mot mig under min barndom så för mig som litet barn så var det nog naturligt att jag gjorde som jag gjorde. Att något på samma sätt skulle hända om jag hade haft egna barn har jag svårt att tro. Jag skulle aldrig utsätta mina barn för det som tex min mamma utsatte mig för i min barndom. Speciellt inte när jag idag vet hur jag mådde av de. 

 

Det som hände var att jag var ute och lekte som man gör när man är 4 eller 5 år gammal. På den tiden bodde jag hos mamma efter att mamma och pappa hade gått isär, fast jag var mest hos min mormor för hon var ju mer den som tog hand om mig när jag var liten. När jag var ute och lekte kom pappa förbi i sin bil och frågade mig om jag ville följa med honom på en tur till något fik och sitta där och prata lite. Det ville jag och pappa sa då åt mig att gå in och säga till mormor och mamma att han är utanför och att han tar med mig en stund. Här kommer en grej som jag har funderat mycket kring genom åren och som senare gör att polisen kopplas in. Jag springer i väg en stund så att pappa ser att jag är borta, men jag går inte in och säger till att jag ska åka i väg. Jag dröjer mig kvar en stund, utom synhåll för pappa och sen springer jag tillbaka och säger att jag har varit inne frågat och det går bra att följer med honom.

 

Jag åkte i väg med pappa och jag minns att jag tyckte om att pappa kom förbi Uddevalla och tog mig med på en tur och bjöd på en fika. Jag hade ju såklart inte minsta tanke att jag nu skulle bli anmäld till polisen som försvunnen. När jag sen återvänder tillbaka till mormor då står det en bil utanför mormors hus som jag inte känner igen, men det är typ en sådan som min morbror har så jag tror att det är han som är på besök, men det visar sig ju vara polisen. Pappa tänker inte heller så mycket på vem det kan vara. Det är ju till synes ingen polisbil som står där och polisen gör väl så att dom skickar ut en civil för att inte väcka onödig uppmärksamhet bland tex grannarna. Pappa släpper av mig och åker i väg och när jag kommer halvägs mot ytterdörren då öppnas den och min mormor står i dörren och är fullständigt rasande. VAR FAN HAR DU VARIT!!! Hon säger det otroligt högt och samtidigt är hon  väldigt upprörd och jag tror det var första gången jag hörde henne säga det på ett sånt sätt. Jag svarar bara helt lugnt att jag har varit med pappa och fikat. Jag minns inte vad hon sen säger till mig, men hon nämner att polisen är på besök och jag blev då ganska rädd. Jag tror att jag där förstår varför polisen är hemma och sitter i vardagsrummet. Allt beror på att jag inte har sagt till att jag ska åka i väg en stund med pappa och allt känns då som mitt fel, vilket är något som jag minns gör väldigt ont inombords på mig.

 

Man kan undra varför jag inte bara gick in och frågade om det gick bra att pappa tog med mig på en tur? Det hade ju bara varit att fråga och mamma och mormor hade säkert inte sagt nej. Hade dom gjort det så hade säkert pappa gått in och sagt att vi bara ska åka i väg en stund eller så hade jag åkt i alla fall och då hade dom ju ändå vetat om det och något larm till polisen om att jag är försvunnen hade det ju aldrig blivit. Jag har också funderat på varför inte pappa själv  gick in direkt och sa att han tar med mig en stund. Jag kan ju tycka att ansvaret att säga till är hans, men men... de är ju en histora i sig varför pappa inte pratade med mamma och mormor och tvärtom. Så det kan jag kanske också förstå varför han gick in och sa till. 

 

 Varför jag inget sa utan bara låtsades att jag hade sagt till tror jag beror på att mamma under väldigt lång tid skällde och gapade och pratade mycket skit om min pappa framför och rakt till mig. Hon kunde säga saker som att han var en dum jävla idiot som borde ha ett basebollträ uppkört i arslet och att hon skulle sparka honom i röven så han flyger till månen. Typ sånt har mamma sagt rakt ut framför mig när jag var riktigt liten (4 och 5 år). De där är något som är ganska farligt att göra framför sina barn. När man är ett litet barn så tycker man någonstans om både sin mamma och pappa även om dom har gått isär och inte gillar varandra. Man blir ledsen och sårad som barn när man får höra sånt om sina föräldrar. Speciellt om det kommer från någon av ens egna föräldrar. Som vuxen borde man veta bättre och dom flesta fattar ju att man nog ska tänka  mer än en gång på vad man säger till sina barn. Mamma kan ju tänka och tycka vad hon vill och jag fattade nog ändå att mamma inte gillade pappa och tvärtom. Alla grejer som dom har bråkade om genom åren och allt som jag både fick se och höra så fattade jag även när jag var liten att dom där två inte gillar varandra, men man ska nog inte som förälder blanda in barn allt för mycket i allt bråk som man har. Man blir väldigt ledsen som litet barn och jag trodde då att allt var mitt fel. Jag kan nog säga att jag på något sätt tog skada av de där även om jag inte bryr mig om de idag. 

 

Ur ett psykologiskt perspektiv så tror jag att det var därför jag inget sa den där gången då jag blev anmäld försvunnen. Mamma hade ju så många gånger gapat och skrikit framför och till mig om pappa så när jag borde ha talat om för mormor och mamma att jag åker i väg med pappa en stund så vågade jag inte. Jag tänkte ju att mamma kommer bara att börja gapa igen om min pappa och det vill man ju inte höra. De hade ju hänt typ 1000 andra gånger så jag kände väl att det räckte. Kanske hade jag sagt något om mamma inte hade varit hemma hos mormor den kvällen. Det är möjligt, men jag vet inte. Det blir hypotetiskt. Polisen sa snällt till mig att jag ska tänka på att tala om vart jag tar vägen i fortsättningen. Han var i alla fall inte arg på mig och jag minns att jag kände mig väldigt lättad av det eftersom jag ännu en gång tyckte att det som hade hänt  helt och hållet var mitt fel. Jag vet idag att inget av sånt som små barn gör är deras egna fel. Jag kan ju också någonstans idag förstå varför jag gjorde som jag gjorde. Jag var helt enkelt rädd för att mamma skulle bli fullständigt rasande igen, och därför sa jag inget.

 

 

 

 

 

Skönt att bara vara ledig. Jag har gjort ett röjande här hemma för jag kom till den där gränsen när man inte kan se röran av disk,tvätt och annat som man sprider omkring sig. Det går ju ganska fort när man väl börjar städa, och nu är det fint här hemma igen. 

 

Jag funderar en del som vanligt. Nästa helg måste jag ändra på en hel del rutiner som jag har på jobbet och jag funderar såklart på hur det ska gå. Massor av saker kommer att förändras och inte mycket kommer att vara som det en gång har varit. Jag tror jag har koll på det mesta som händer. Nästa söndag drar det i alla fall igång. Från den dagen så är det ny tidtabell att köra efter. Mitt nya schema börjar då att gälla och jag ska också ta på mig en helt "flong" ny uniform. Jag har hört att vissa linjer har fått nya hållplatser och det är massor av mer saker som är helt nytt från och med nästa söndag. Jag brukar vara bra på att ställa om. I dagens "arbetsliv" så måste man ju vara flexibel och beredd på att ändra sig från en dag till en annan. Man kan liksom inte köra fast i ett tänk där man säger att så och så har jag alltid gjort och nu fortsätter jag med de oavsett vad någon annan säger. Men jag funderar ändå på om alla förändringar kommer att liksom fungera på ett bra och smidigt sätt. Men vi har ju inte fått all information än utan det kommer väl i nästa vecka och när man får koll på allt så tror jag faktiskt att detta blir bra. 

 

En helt annan sak som jag också funderar en del på är ju alla förändringar som jag ska göra i min ekonomi. Det känns sjukt bra med detta! Jag grubblar inte längre på hur jag ska göra utan jag tänker bara på vad jag måste göra för att fixa det. När jag tänker på det och inser att detta kommer jag att fixa lätt som en plätt då blir det riktigt kul att greja med det. Tanken är att jag ska få det stabilt och bra nu och för resten av livet, oavsett vad som händer. Jag har räknat ut att det max kommer att ta 9 månader från idag tills jag kommer till punkten att nu är jag nöjd med allt som har med min privatekonomi att göra. Det som först händer nu till slutet av denna månaden är att jag lägger grunden för att trygga framtiden. Sen jobbar jag på och under de 4 första månaaderna så har jag löst bolånet. Sen sparar jag några månader till (max 4) och sen har jag en buffert av pengar där jag sen har då något oförutsett inträffar. Ungefär så är tanken.

 

Egentligen har jag väl en stabil ekonomi som det ser ut idag, men skillnaden är ju bara att jag inte är skuldfri. Det ska jag lösa, men samtidigt ska jag fixa en stabil grund som jag sen kan bygga vidare på utan att jag egentligen märker att jag gör det. Den häftiga känslan som jag nu går och bär på det är att: Jag är helt säker på att jag kommer att fixa detta på mindre än ett år, trots att detta inte ens är i närheten av att vara klart än.  Man ska alltid förverkliga sina drömmar när den möjligeten finns.

 

 

Skönt att vara igång ordentligt denna fredag. Jag har ju inte tränat på över en vecka, men idag körde jag igen. Det kändes bra och jag märker inte av att jag har varit borta ett tag från träningen. Jag kommer att kunna köra på bra hela denna helgen och jag har mycket tid nästa vecka också. Nu kör jag äntligen igen och jag är glad över att det går lika bra som förut. Inget är liksom jobbigt och defentift inte tråkigt. Det är bara att träna på, och de ska jag göra mycket nu framöver.

 

Nu har snön börjat att falla. Det är ju december och därför är det ju inte så kontsigt att snön tillslut kommer även om jag hade hoppats på att få slippa se den. Får se hur mycket som faller i natt och blir liggande sen. Det är väl roligt för alla barn att det kommer snö till jul?

 

Jag tycker annars mest att det är jobbigt med riktig vinter. Ibland pratar folk om att man blir deprimerad när hösten kommer, men jag tror att om det finns en årstid som jag blir deprimerad av så är det nog vintern. De är kallt, mörkt och ofta massor av snö. Det blir svårare att ta sig fram och det är lätt att man halkar, ramlar och slår sig. Ikväll har det ju varit storm också. På radion har man pratat hela kvällen om att många är utan ström , träd faller över vägar  på många ställen och man bör hålla sig innomhus. Jag vill säga en viktig sak till: KÖR FÖRSIKTIGT. Snön faller och det blåser samtidigt, vilket gör att det blir dålig sikt. När jag har kört nu under kvällen har jag dessutom känt att det har varit lite halt på sina ställen. Så snälla: KÖR FÖRSIKTIGT NU!!!

 

Det känns skönt att man nästan är klar med denna arbetsveckan. Jag vill bara få helg nu. Jag ska inte göra något speciellt, jag vill bara få vara ledig liksom. Jag ska jobba i morgon, mne det är en ganska kort dag och jag börjar ganska sent  på eftermiddagen. Så det är nästan helg redan nu, men inte riktigt. 

 

 

Imorgon ska jag försöka börja träna duktigt igen. Fredag, lördag och söndag ska de bli hårdkörning. Om jag nu inte kommer på att jag hellre vill sitta inne och mysa med någon bok eller nåt liknade. Dagar med storm och oväder gör lätt att jag hellre bara sitter här hemma och myser. fast jag kan ju göra det på kvällarna och så kör jag hårt med träningen innan. Jag måste fan komma igång igen, så är det ju bara. jag vil inte tappa allt helt och hållet nu. Jag har ju tex gått ner rätt ordentligt i vikt nu. Om jag nu går upp i vikt igen då har ju de jag har gjort den senaste tiden för att gå ner varit helt meningslöst. Med ett sånt tänk så lär det bli lätt att ta sig bort till gymmet i morgon. Nu ska jag sova.

 

 

 

 

 

 

 

Jag är alltid väldigt glad nu när jag vaknar upp. Ingen snö har fallit och nu skiner också solen. Om det beror på den globala uppvärmningen att vädret är så fint utan snö i december, då är det ju faktiskt något som är positivt. 

 

Jag tror detta är första gången i hela mitt liv som jag inte har sett snö som ligger här i Vänersborg när det är december. Risken finns kanske att allt kommer på en gång och det blir värsta snökaoset, men jag är nöjd så länge jag slipper se snö.  Kan man få slippa se snön under hela vintern så är ju snart våren här och då faller det ju ingen snö alls denna vinter. Det vore skitbra !!!!

 

Jag borde väl dra och träna, men det blir för stressigt med tanke på att jag snart ska ta mig till jobbet igen. Det har knappt blivit någonting av rörelse och träning de senaste 7 dagarna. Förra onsdagen jobbade jag och sen var det lite fest i Göteborg och det partyt varade hela natten och sen var man typ fortfarande igång när man kom tilllbaka till Vänersborg klockan 07:00 på morgonen. Dagen efter ett sånt party orkar man inte träna. Sen kom fredagen och då visste jag att nu är det jobb hela helgen. Kände mig lite tom på fredag, sen jobb och mera jobb lördag söndag. Jag jobba natten mellan lördag och söndag, och söndag eftermiddag och kväll. Jag orkade inte klämma in träningen där heller. 

 

Ny vecka och nu kör vi då. Nej, under måndagen hade jag fullt upp och även igår. Igår var jag ju i Göteborg och sen hade jag en 8 timmars dag av arbete. Hade det varit lite mer fart på mig och mindre annat som tex party med skumpa eller jobb på helger och nätter då hade jag säkert tränat bättre, men jag har inte ens tänkt tanken att jag måste hinna röra på mig. Det känns just nu inte så bra, men jag kommer väl snart igång. På fredag då lovar jag mig själv att köra på ordentligt igen och då blir det hela helgen. Inget party, jobb eller massa annat ska få hindra mig då. Nej, då är det träning som gäller. 

 

Jag vet att detta låter som dåliga bortförklaringar rätt igenom och jag kör även med den där gamla att jag ska minsann träna sen men inte nu. Fast mina "spärrar" har ändå släppt. Jag kommer att köra stenhårt på fredag och sen hela helgen. Den disciplinen har jag allt på mig själv för jag har ändå motivationen att träna och jag känner ju att jag mår bra av det. Jag känner ju och ser också att jag har gått ner rätt ordentligt i vikt. Jag vill ju fasen inte gå upp igen! Nu har jag bara spårat ur lite, men bara tällfälligt.

 

 

 

 

 

Hemma igen från Göteborg. Jag har besökt en klinik för lite provtagning. Jag fick några nålstick i armen och i handen. Det tog väl 20 minuter och sen var allt klart.

 

 

Nu har man besökt Göteborg 2 gånger på mindre än en vecka. Förra veckan var det ju för nöjes skull och nu var det för min hälsas skull. Göteborg är en trevlig stad och det var ju bra att SciLife Clinic i Stockholm kunde skriva en remiss till Göteborg. Då slipper jag ju åka till Stockholm bara för en provtagning som tar 20 minuter. Nu får man bara vänta och se vad dessa provsvar visar. Det blir ju spännade.

 

 

 Jag har tänkt mycket på allt som jag ska göra dom närmaste månaderna med min ekonomi. Jag ska ju skapa grunden til den ekonomiska situation som jag vill ha och alltid har drömt om, men nu behöver jag inte fundera mer på detta. Nu är det bara att köra på och sen när det är klart då är jag nöjd och behöver aldrig mer fundera då heller. Jag vet precis hur jag ska göra. Jag har en specifik strategi som jag kommer att vara stenhård med att följa. Jag har tänkt, vänt och vritt på detta i evigheter känns det som, men nu är det dags att fixa detta för jag står liksom inte ut med att just detta tar så mycket tid av min tankeverksamhet dag ut och dag in. Det enda som förändrar något är att man fattar ett beslut och gör det som krävs för att klara av det man vill fixa. Nu ska jag göra det. Tankarna kring detta är jag färdig med, jag har en plan och jag har bestämt mig. Nu kör vi liksom!!!

 

 

December månad är här och nu känns det att julen närmar sig. De butiker som finns i stan och som brukar vara stängda på söndagar började ju hålla öppet igår. Jag märker att det börjar bli mycket folk som redan stressar runt och det är säkert för att man ska hinna med allt som ska fixas innan jul. Redan nu ser man den där julstressen liksom. Själv känner jag inte av den så mycket. Jag går mest runt och njuter av att det är december och att ingen snö har fallit än. Jag gillar det skarpt för jag hatar helt enkelt när snön kommer och blir liggande. Det finns inget som är bra med det. Jag gillar annars julen. Julblommor, kransar, lussebullar, pepparkakor, julmust och bara myskänslan av att snart är det faktiskt julafton.

 

 

Förra veckan ringde SciLife Clinic och sa att dom hade skrivit en remiss till ett specialvårds klinik i Göteborg. Jag skulle idag ringa och boka en tid för att göra en första uppföljning på den stora undersökningen som jag gjorde i Stockholm i augusti i år. Jag fick en tid i morgon redan. Allt har gått väldigt snabbt. Remissen skrevs förra veckan, jag bokar en tid idag och ska vara på plats redan i morgon. Hur bra som helst ju!!! Man ska ta lite blodprover och dom ska sen skickas upp till Stockholm för analys. I morgon ska detta göras alltså, och sen är det fixat och klart för denna gången.

 

Det finns fortfarande några av er läsare som påstår att de jag har gjort och gör är dåligt och man vill gärna pressa fram ett erkännade från mig där jag säger att jag ångrar mig när det gäller undersökningen. Jag kan bara säga att jag inte ångrar mig. Detta är hur bra som helst! Jag får den bästa hjälpen man kan tänka sig och jag vet att jag får en vård jag behöver. Jag vet också att det görs på rätt sätt, vilket är jävligt viktigt. Ingenting har visat sig nu i efterhand vara dåligt med detta och dessutom går allt väldigt snabbt. Man slipper tex ställa sig i någon jävla vårdkö för att få den vård man behöver. Man köper sig förbi sån skit liksom. Det är det verkligen värt.

 

Jag har stort förtroende för SciLife Clinic och dom har inte hittils svikit det förtroendet. Jag är hur nöjd som helst och dom pengar de har kostat mig det skiter jag väl i när jag nu är så nöjd med allt som har med detta att göra. Att så många har sagt till mig att det här skulle vara så dåligt visar ju bara på hur mycket skit folk kan prata utan att veta någonting om vad det är man babblar om!  

Det är inte bara jag som talar gott om SciLife Clinic. Christer Fuglesang  talar också gott om detta företag och om vikten av att följa sin hälsa.

 KOLLA HÄR !!!

 

Man kan väl säga att  kombinationen med dubbelpar Sverige Kina funkade väldigt bra. 2 par i final i SOC. Riktigt coolt ju!

 

 

Skönt med en ledig dag denna måndag efter att man har haft en jobbhelg. I lördags bjöd företaget anställda på  julbord och de kollegor som var lediga och ville käka lite gott kunde ju så göra. Hade jag velat så hade jag  ju säkert kunnat ta ledigt, men då blir det ju lite som att man får betala själv för att käka det julbord som företaget bjuder på. Om man sen dricker något med alkohol så hade jag ju fått ta ledigt dagen efter också. Bättre att bara jobba på och tänka på att inte äta av den feta julmaten. Bättre för hälsan ju. 

 

 

Hej!

Snart ska jag jobba igen. Jag körde i natt och det var väl ganska lugnt. Lite strul och problem stötte jag såklart på, men jag tycker att jag hantera allt på ett bra sätt och framförallt så tar jag det bara lugnt. Jag vet hela tiden att jag gör så gott jag kan och mer kan jag ju inte göra.