Det skönt att ha en ledig helg. Jag har ärligt talat inte jobbat så överdrivet mycket under denna veckan heller. Men i vissa perioder kan jag ju ha ganska mycket jobb och då är det skönt när det kommer en mer soft period. Jag är mitt i den just nu. Jag har jobbat 4, 5 dag denna veckan. Nästa vecka jobbar jag 3 dagar. Skönt att man har lite "softa" dagar nu när jag framförallt denna veckan har handlat väldigt mycket om ekonomi och hur jag ska få ihop allt på ett bra sätt som känns bra för mig. 

 

Jag vet inte om jag fick till någon bra lösning. Något annat än vad jag faktiskt gjorde hade kanske varit bättre. Det kom ju lite oväntade utgifter under denna månaden som jag inte riktigt hade räknat med. Dom kom också ganska olägligt för det hade börjat lossna ordentligt med pengar och jag kände att jag hade kunnat göra något riktigt bra av det. Nu fick jag istället jobba på en nödlösning och skjuta saker som jag ville få gjort på framtiden. Räkningar måste man ju betala och jag vill inte chansa på att betala ens en dag för sent och sen hoppas på att ingen bryr sig. Jag gör alltid rätt för mig och jag har någon stark inre tro på att strävar man efter att hela tiden försöka gör rätt och inte försöka fuska, så tjänar man i längden på det. Ibland kan jag tveka på om det stämmer, men samtidigt passar det inte min stil att inte vilja göra rätt för mig och vara noga med att betala alla mina räkningar i tid. 

 

Men som sagt några oväntade utgifter gjorde nog att jag denna veckan fick jobba på en nödlösning i budgeten som jag tror kommer att funka under maj månad, men jag har redan fått ont i magen inför juni månad. Det känns som jag skjuter vissa problem framför mig. Saker som är jobbiga att ta tag i när det kommer till ekonomin kommer att göra sig påminda månad för månad, tills jag faktiskt aktivt gör vad som krävs för att lösa dom. Samtidigt tänker jag att jag vill ju så mycket nu.

 

Jag vill spara en viss summa pengar till slutet på året. Jag har mål med konstprojektet. Jag vill gå mina promenader. Jag ska sköta mitt jobb med busskörningen. Jag vill må bra.  Det finns också mycket som händer inom den närmaste framtiden, men där jag ändå inte vet exakt hur saker och ting kommer att bli och vad jag har att rätta mig efter. Dessutom händer det ju saker ibland som på förhand nästan aldrig går att förutse. Då får man bara försöka hitta sätt att hantera saker på det man tror är det bästa sättet. Det kan man väl bara göra i nuet?

 

Jag har även tänkt att försöka komma tillbaka som aktiv i  pingisen. Om jag börjar igen så blir det nu till hösten i så fall. Jag vet inte om det kommer att funka, men det är en tanke som växer sig starkare och starkare inom mig. Sen är det ändå inget som jag vågar tro på att jag verkligen kommer att göra. Men funkar det i kombination med hur jag kommer att jobba så vill jag nog försöka igen. Men jag känner att jag ska vara försiktigt med att säga att det kommer att bli så. 

Någonstans i allt detta så får jag bara lösa saker här och eventuella problem som kommer i framtiden får jag ta då. Tror jag måste tänka lite så för att orka med och inte misslyckas med typ allt. Ser jag inte till att försöka ha en ganska bra ekonomi i min vardag nu, så orkar jag nog inte greja med alla saker som jag nu sätter upp mål för och försöker fixa. För min ekonomi just nu så hade kanske det bästa varit att jag hade sparat lite till och haft mindre pengar att leva för under maj månad. Men jag tänker också att jag orkar inte greja med allt i min vardag om jag också ska behöva tänka allt för mycket på vad allt jag köper få kosta. Jag vill ju någonstans leva mer och inte mindre. Att saker och ting som jag gör nu kan leda till problem framöver kommer inte att vara lätt  att hantera, men vem fan har sagt att allt i livet ska vara lätt?

 

Jag ska fortsätta ha några sköna lediga dagar. Jag får inte glömma allt som ändå känns riktigt bra och är positivt i mitt liv just nu. Det lätt att fastna i negativa tankar och grubblerier när allt inte riktigt blir som man vill och oväntade saker inträffar. Jag har ju ett bra liv och att jag ens kan ha stora planer för framtiden och kan se att vissa galna grejer (som kostar väldigt mycket pengar) är möjliga att genomföra med bra planering och målmedvetenhet...det känns ju rätt coolt. 

 

Ha det bra och njut av livet. Var rädda om er. 

 

Det är som jag har sagt tidigare väldigt mycket ekonomi denna veckan. Jag ska vara ärlig och säga att jag är inte riktigt säker på att jag håller den budget som jag har satt för maj månad. Jag vet inte riktigt hur jag ska göra för att klara av det denna gången. Jag vänder och vrider på alla tänkbara alternativ, men jag vet inte riktigt vad som är den lösning som kommer att funka. Jag vet vad jag behöver göra för att hålla i sparandet, men jag ställer mig själv frågan om det är värt att göra vad som krävs för att jag ska kunna hålla i sparandet till slutet på maj. 

 

Sen känner jag ändå att jag kommer nog att lösa detta med min ekonomi och hur jag vill ha den till slutet på året. Men det känns som att det blir på bekostnad av nånting som jag kanske tycker är mycket mer värt än just sparande av pengar. Jag vet inte riktigt hur jag ska tänka och jag har svårt att sätta fingret på vad det är som känns fel just nu, eller vad som gör att det kommer att bli tufft under maj månad. Jag bara vet att jag har haft ganska mycket mer utgifter under denna månaden än vad jag normalt brukar ha och dessutom har det varit saker som jag inte riktigt har räknat med. Samtidigt fick jag ju tillbaka på skatten under denna månaden så det har räddat mig lite från att inte spräcka april månads budget, men skattepengar kommer ju inte att rädda mig i fortsättningen. Jag kanske inte heller behöver bli "räddad" av något. Jag vet nog innerst inne vad som krävs och det är väl bara att vara noga och inte slösa mer pengar än dom jag har, utöver den summan jag vill spara. Jag kan nog om jag anstränger mig, men frågan är om det är värt det att gå den hårda vägen eller om jag kan släppa lite på det. I slutändan når jag nog dom resultat som jag vill uppnå med ekonomin i år ändå. Problemet nu blir kanske är att jag befinner mig i sämre ekonomiskt läge än vad jag hade räknat med och jag vet inte riktigt vad jag ska göra för att det ändå ska kännas lugnt för mig. 

 

Det börjar också bli ganska mycket pengar nu för mig. Det skrämmer mig kanske lite för jag tänker att med mer pengar så tar jag lätt större risker och med större risk så kan jag ju också förlora mer. Sen kan man ju tänka tvärtom också. Med större risk så ökar också möjligheterna. Vågar man gå på med den inställningen så kanske man tjänar på det. Ibland måste man ju våga göra fel. Jag har erfarenhet av att om jag bara vågar ta chansen så kan det gå väldigt bra. Men jag tror inte att jag vågar så mycket just nu. 

 

Konstprojektet går ganska bra. Pengarna som jag får in den vägen går lite i en loop nu. Förra veckan kom jag över en s.k. spärr som jag har kämpat för i säkert ett år. Det gjorde sen att mer pengar kom på ett sätt som jag inte riktigt trodde var möjligt. Jag vet att detta bara kommer att hålla i sig en kort period och jag måste fortsätta jobba på och inte tappa fart, men jag försöker dra nytta av det och jag har pumpat in mer pengar själv i det nu än vad jag har gjort tidigare. Sen ska jag ändå vara lite försiktigt med att trycka in pengar själv i detta. Det är ändå levererandet av min konst som jag tjänar pengar på. Jag får inte tro för mycket på andra arbetssätt i detta. Då har jag känslan av att jag ganska snabbt kan förlora väldigt mycket pengar. Det är så det kan bli om jag inte passar mig. Det börjar ju bli ganska mycket pengar i omlopp, även när det kommer till konstprojektet. Frågan är: Vad finns det för risker och vad ökar möjligheterna, om man jämför med vad jag vet att jag kan göra och som faktiskt funkar. Mycket är svårt för mig att få grepp om och jag vet inte riktigt hur jag ska göra för att allt ska kännas riktigt bra. 

 

Sen är det tufft att hålla i alla målsättningar och köra på allt jag har lagt upp strategier för. Jag har nytta av allting som jag har planerat och förberett. Det hjälper mig att nå dom resultat jag vill nå. Jag känner inte just nu att jag behöver ge upp nånting av allt som jag vill åstadkomma i år. Men allt detta kräver att jag är disciplinerad och noga med att jag håller mig till dom planer jag har. Det kan vara jobbigt i längden för jag vill ju så mycket och jag vill helst att saker ska hända nu. Sen vet ju som sagt vad som är bästa att göra. Har jag en plan innan jag gör nånting så brukar det ändå gå bra, men det är detta eviga kämpandet med allt som jag gärna skulle vilja komma hur någon gång.  

 

Jag ger inte upp  i alla fall och jag är ändå glad över att det går bra med pengar och att jag har mycket pengar att bolla med. Man skulle ju kunna ha omvända problem.... inte ha några pengar alls och hur tufft skulle inte livet vara då? Det är ju ändå ett ganska skönt problem att ha om man bara inte vet vad man ska göra med alla pengar som forsar in. Jag får försöka se det så istället. Då känns det kanske inte som att jag kämpar så mycket. Det blir mer "soft" och man kanske också klarar ta livet på mindre allvar. 

 

Det är mycket ekonomi denna veckan och jag håller mig stenhårt till vad jag har planerat. Det blir exakt så som jag har tänkt mig. Jag vill ju att det ska gå bättre, men blir saker och ting minst som jag har tänkt mig så får jag väl vara nöjd. Jag vet inte just nu om allt jag har planerat kommer att funka, men jag känner inte att jag behöver ge upp med nånting än. Det känns skönt. Jag tänker inte ge upp, men det viktigaste är mitt sparande av pengar. Jag kommer att vara noga året ut  med att få undan den summan pengar som jag vill spara varje månad. 

 

Jag ser till att ha det bra i min vardag. Jag vill hellre ha det bra när jag lever här och nu istället för att bränna massor med pengar på något som för mig är utöver det vanliga, och sen leva snålt när jag är hemma och jobbar på med saker. Jag vill inte tänka pengar och ekonomi varje dag. Det för räcka med sista veckan i varje månad. Sparandet är som sagt det viktiga nu och då kör jag på det och sen skiter jag i mycket annat. Funkar nånting annat med marginal, då kan jag köra det, men annars känns det bättre att skita i det. Jag tycker att jag tänker rätt. Det är ju så jävla tråkigt att vara snål. Jag äter gott och köper kläder när jag behöver. Jag sparar en större summa pengar, men jag håller mig till vad jag har planerat och jag försöker inte spara mer än så. Man vill ju leva lite, även om det just nu kanske inte funkar att resa eller bränna en större summa pengar på nöjen. 

Jag tar det lugnt, tar allt i min takt och den ordningen som jag tror är rätt. Det känns bra att jag grejar som jag gör, även om jag vill göra mer saker som jag just nu hela tiden får skjuta framför mig. Men jag har ju också i så många år struntat i att spara dom summorna som jag verkligen vill få ihop. Nu är det bara dags att ta tag i det. Ska jag förverkliga min högsta dröm i livet så känner jag att detta är min sista chans. Det finns liksom inget sen längre. Det är nu som gäller. Jag har en väg framåt och nu kör jag. 

 

Det är mycket ekonomi denna veckan. Jag ska få till allt på det sättet som jag har planerat sen länge och samtidigt har jag ju saker som jag skulle vilja göra framöver. Vad räcker egentligen pengarna till? Jag har nog mer utgifter under dom närmaste veckorna, än vad jag normalt brukar ha. I slutändan gäller det att få ihop allt och även om jag tror att jag fixar det, så måste jag vara väldigt noga. Jag vill ju att allt ska bli som jag har tänkt mig. Jag orkar inte att försöka igen med att lyckas med saker som jag misslyckas med nu. Det finns liksom inget sen längre. 

Jag har ju också fått lite problem med mitt badrum. I torsdags kväll så gick blandaren till duschen sönder. Jag kunde inte stänga av kranen, utan vattnet bara rann hela tiden. Jag fick ta telefonen och ringa någon jourrörmokare. Man ska ju inte ringa om det inte är akut, men när det inte går att stänga av duschen så upplevde jag att det var akut. Det kom en man och han fick i alla fall stopp på läckan, även om han där och då inte kunde laga min blandare. 

 

---

Jobb med busskörningen har jag ju såklart också under denna veckan. Det är inte semester än.  Fyra dagar och sen när jag slutar jobba på fredag, då är jag ledig fyra dagar i rad. Jag är också ledig nu på torsdag så jag har väl en ganska skön arbetsvecka som jag egentligen inte kan klaga på. Dessutom är det ju skönt att få börja nästa vecka med två helt lediga dagar. 

 

Jag hoppas allt löser sig som jag vill med allt under denna veckan. Pengar ska sitta på plats och saker behöver fixas i badrummet. Jobba med busskörning ska jag också göra och på jobbet står man ju hela tiden inför problem som man får försöka lösa på bästa sätt. Det är ju många gånger det som kallas för att jobba. 

 

Jag får inte glömma att gå promenadrundor så jag mår bra rent fysiskt också. Mår jag inte bra så kan ju allt annat kvitta. Det är ju det viktigaste i livet. Må så bra man bara kan och inte hamna i depressioner och sån skit. 

 

 Som jag alltid säger så är det skönt när man får en ledig helg. Igår slutade jag dessutom tidigt och det känns ju som en halv dag extra ledighet. Jag det bara lugnt. Jag är glad över att denna veckan inte blev fullt så körig som den förra blev. Dessutom är det skönt att redan nu veta att jag inte ska jobba helgen förrän tidigast en månad igen. Jag skulle ha jobbat helgen nästa vecka, men jag har sökt ledigt och fått det. Det innebär att jag blir ledig fyra dagar på raken, efter att jag har avlutat arbetspasset på fredag. 

 

Jag har som sagt en lugn ledig helg. idag gick jag en långpromenad på morgonen och sen har jag grejat lite med min konst. Det är fint vårväder ute. Det känns nästan som sommar nu, fast det kan ju ändra sig från en dag till en annan. Blir det bara lite kallare igen, så känns det helt plötsligt som vinter. Jag vågar inte ta undan dom lite varmare jackorna än. 

 

Jag får fortsätta att njuta av ledigheten så gott jag kan. Jag tar det lugnt och jag grejar på i min takt. Jag får saker gjorda och jag tar små steg mot en bättre framtid. Sen om något egentligen blir bättre, det återstår att se. 

 

 

 

 

 

 

Jag har hittills haft en betydligt lugnare och bättre vecka än vad jag hade förra veckan. Förra veckan kände jag mig mer stressad och massor med saker krånglade, det var väldigt jobbigt att greja. Dessutom hade jag ju ganska ont i magen. Skönt att jag nu känner att jag har kommit ur den där stressen och pressen som jag sätter på mig själv i allt grejande. Under denna veckan har det som sagt känns bättre. Jag har två saker som jag redan nu känner mig ganska säker på att jag kommer att fixa. Nästa vecka kommer det ju in nya pengar under 7 dagar. Dessutom når jag ett stort delmål som jag har med konstprojketet. 

 

Budgeten som jag satte upp för april kommer jag att fixa med marginal. April har hittills varit en bra månad när det handlar om hur mycket pengar jag har fått in. Dessutom har jag varit väldigt noga med att hålla mig till allt jag har planerat. Allt jag har varit noga med kommer jag att ha nytta av nästa vecka. Jag är full av förväntan, även om jag måste fortsätta att vara noga med pengarna ett bra tag till. 

 

Jag kommer också att få in en större summa pengar på min konst. Jag tror dom pengarna kommer in idag. Det gör att jag kommer över en andra "milstolpe" med mitt konstprojket. Jag har mycket kvar att jobba vidare med när det handlar om min konst. Men varje litet delmål som jag når i detta känns som en otroligt stor lättnad. Det tar ju tid och jag tvekar varje dag om jag ska fortsätta och dessutom är jag inte säker på att jag är rätt ute med hur jag jobbar med detta. Men när jag når dom större delmålen som jag har, så sitter jag ju i alla fall på en större summa pengar som känns lätta att spara. Jag sätter stort värde på alla pengar jag tjänar på min konst och därför är dom lätta att spara. Sen vet jag ändå inte om det är möjligt att uppnå det stora målet som jag har med detta. Det känns som jag behöver göra på något annat sätt, men jag vet inte vad jag ska göra annorlunda. Därför kör jag på som jag bara har gjort. Jag kommer inte på något bättre, eller något annat sätt som jag känner att jag kan klara av.

 

Det som känns bra nu är att jag når ett större mål som jag har kämpat för i nästan ett år. Dessutom klarar jag det en hel månad tidigare än vad jag har räknat med. Så även om ajg tvekar lite på mitt konstprojekt..så tjänar jag ju så mycket pengar som jag på förhand har räknat med i alla fall. 

 

 

 

 Jag har försökt att chilla och ta det mer lugnt dom senaste dagarna. Det har varit skönt och jag hoppas att jag snart känner att jag mår bra av att vila mer och greja mindre. Jag har ju också haft lite ont i magen.  Det har inte varit hela tiden utan jag känner av det lite då och då. Jag får ta det lugnt och göra vad jag kan. Jag kan inte göra allt och klara allt hela tiden. Jag får ta lite i taget och gör jag bara det så tar kommer jag ju hela tiden närmare sånt som jag vill få färdigt. 

 

Jag har också under tid nu funderat på hur jag ska göra med dom resor som jag skulle vilja göra i Sverige i år. I slutet av denna månaden och i början av maj är jag ledig ganska mycket och jag tycker att det skulle passa bra att åka iväg på något då. Jag har kollat och räknat, men jag vill ju samtidigt spara ganska mycket pengar. Jag tror inte att jag får ihop det för pengarna räcker inte till. Jag försöker hitta en lösning, men jag tänker hålla min planerade budget. Det känns lite surt att pengarna kanske inte räcker till allt jag vill göra, men man får ju vara glad att man har pengar att jag kan spara så mycket pengar som jag nu gör.  Det hade ju varit värre om jag hade några pengar alls att fördela. Mitt problem är ju bara att jag inte kan göra allt jag vill, samtidigt som jag sparar. Det känns lugnt att ha som problem. Det kommer ju också in pengar. Vissa saker går just nu bättre än förväntat. När jag tjänar pengar så ökar ju möjligheterna och därför behöver jag ju aldrig ge upp. 

 

 Skönt med en lugn ledig helg. Jag har haft en körig vecka och därför var det skönt att bara chilla och njuta av att bara vara.

 

Jag har gått två långa promenadrundor och först trodde jag inte att jag skulle orka med dom. Jag körde ju nattbussen i fredags och, då brukar lördagen vara en sådan dag som man känner sig helt förstörd på. Men allt kändes bra och jag var taggad på att ta den där rundan på över en mil. Idag kändes det också bra. Jag gick även en lång promenadrunda i måndags. Jag har också klarat dom 100 000 stegen som alltid är mitt mål för varje vecka. Tre långa rundor och inga fler promenader funkade bra denna veckan, men jag känner inte att det funkar varje vecka. Nästa vecka blir det nog fler korta och sen kanske jag kör en lång under min lediga helg. 

 

Jag har som sagt chillat och tagit det ganska lugnt i helgen. Jag har sovit ganska mycket. Jag lyssnat på mycket poddar och kollat en hel del på Youtube. Det har varit skönt att bara ta det lugnt och inte känna att jag behöver göra nånting som känns viktigt att göra. Man bara chillar och inte bryr sig om klockan eller hur lång tid saker och ting tar. Tänker man efter så är det väl så man vill ha det i livet. Jag mår i alla fall inte dåligt av att chilla. 

 

Igår kändes det körigt. Jag fick mer att göra än vad jag hade räknat med. I onsdags fick jag en ny "TV-box" och allt funkade väl ganska bra sen, men jag fick ringa kundtjänst för att få ordning på några detaljer. Nu fungerar allt i alla fall. 

 

Igår fick jag greja lite med boxen och samtidigt som jag kollade igenom allt så ringde polisen till mig. Det handlade om en anmälan som jag hade gjort för typ en eller två månader sen. polisen ville göra ett andra förhör med mig och då fick jag ju försöka minnas tillbaka på vad som hade hänt. Jag hade också lite bråttom för jag hade inte ätit lunch och jag skulle ju snart börja jobba också. Men jag fick väl sagt allt som kändes viktigt att säga till polisen. Sen får man ju se om det läggs ner eller går vidare. Jag förväntar mig aldrig nånting när jag gör en polisanmälan. Jag har gjort så många genom åren och det kan gå precis hur som helst. Det har hänt att det har gått hela vägen. Ibland har misstänkta blivit intagna till förhör, men sen har utredningen lagts ner. Ibland händer absolut ingenting. Vi får se hur det går med detta. Personen som jag har polisanmält tror jag är misstänkt för förgripelse mot tjänsteman. Det kan också handla våld mot tjänsteman eller ofredande. 

 

Efter alla samtal igår så skulle jag ju hinna äta också innan det var dags för busskörning. Jag fick äta på typ 10 minuter och sen var det bara att jobba på som gällde. Det blev en ganska körig dag, även om jobbet med busskörningen var ganska lugnt att knega på med. 

 

Idag vaknade jag till ganska tidigt, men väldigt illa. Jag hade jätte ont i magen. Jag fick återigen ringa kundtjänst för att få hjälp med saker som inte fungerade med den nya "TV-boxen". Nu har dom lovat att det ska fungera ordentligt och sen i morse har jag inte märkt av några fel. Det nya boxen och allt som ingår i den var dessutom mycket bättre än den gamla. Det är ju så det ska vara. 

 

Jag hade ju som sagt väldigt ont i magen i morse och det blev tillslut att jag orkade inte vara uppe. Jag kröp ner i sängen igen och sov bort resten av förmiddagen. Nu känns det bättre i magen och jag har hittills idag hunnit med att äta lunch och hämta ut ett paket. I skrivandets stund så såg jag precis att jag fick en Swish- betalning, så nu har jag lite att greja med så att jag gör mig förtjänt av dom pengarna som jag precis fick in. 

 

Senare ikväll ska jag jobba igen. Sen har jag en ledig helg och då hoppas jag på att allt blir mer avspänt. Jag måste gå ganska långa promenadrundor i helgen om ska nå målet med 100 000 steg på en och samma vecka. Jag har inte brytt mig så mycket under denna veckan. Jag gick nästan två mil i måndags, men sen har det nästan inte varit nånting under dom andra dagarna. Det har varit så körigt med allt annat och idag fick jag ju dessutom riktigt jävla ont i magen. Jag orkar liksom inte alltid göra allt som jag vill göra. Ibland får jag bara skita i saker och inte göra nånting annat än att chilla. Sånt är livet liksom. Nu har jag i alla fall inte ont i magen längre. Denna gången hjälpte det att sova bort en förmiddag. 

 

 

Jag kämpar med mig själv och brottas med tankar. Kan jag göra mer än vad jag gör just nu? Om inte va för att jag vill spara en hel del pengar så hade jag ju kunnat göra mer. Men det jag helst vill kräver mer pengar än vad jag har just nu. Jag vänder och vrider och försöker få ihop saker, men oftast får jag ge mig eftersom det är sparandet som jag prioriterar just nu. Det känns lite jobbigt för egentligen är ju inte pengarna viktiga. Det är ju vad man gör för dom som räknas i slutändan.  

Jag vill göra massor med saker och jag bollar med mycket pengar nu och bara det känns obehagligt. Jag tänker att jag kan väl släppa lite på sparandet redan nu, men så vill jag inte det och skulle jag ändå göra det så vet jag att jag kommer att ångra mig sen. Så går tankarna runt i mitt huvud och även om nästan allt som jag tjänar pengar på just nu går bra, så blir jag aldrig riktigt nöjd. Efter att jag har gjort något och allt har blivit som jag har tänkt mig, så biter sig ändå en känsla kvar av att jag kunde ha gjort saker bättre. Eller så tänker man den där jävla tanken att: Varför gjorde jag inte detta tidigare? 

Jag får vänta och vänta. Jag är ganska mycket ledig i slutet på april och i början på maj. Jag har börjat titta på lite saker som jag kanske ska göra  då. Det kan funka, men känslan jag har är att pengarna inte räcker (om jag nu inte ska släppa på sparandet) till. Funkar det inte, så får jag väl vänta till min semester som jag har i från mitten på juli  till mitten på augusti. Mer väntan och det jobbigt när jag vill så mycket nu. Samtidigt kan jag ändå tänka mig för på semestern också för jag tror jag måste spara pengar hela detta året och en bit in på nästa om jag ska nå mitt mål och ge den där visionen som jag har en chans. 

Detta känns som sagt lite jobbigt, i alla fall om jag tänker för mycket. Jag vill, men måste vänta. Jag tänker kanske för mycket slutresultatet. Jag känner igen känslan från tidigare år där jag har satt upp ett mål som jag sen inte klarar för att jag blir sugen på sånt jag kan göra här och nu. 

Jag får greja vidare och försöka att inte tänka för mycket på alla slutresultat som jag vill nå. Jag har ju ganska mycket kvar och den sanningen får jag bara acceptera, samtidigt som jag jobbar vidare. 

Ny vecka. Börjar med en ledig dag och sen har jag fyra dagar av jobb. Eftermiddag, kväll och en nattkörning. Jobbelijobb. 

Jag tror också att det är denna veckan som det är dags att söka nytt schema. I höst blir det ganska många förändringar på jobbet och nya scheman är en av alla dessa ändringar som är på gång. Jag tror redan nu att jag vet vad jag vill ha, men jag kan ju aldrig vara säker på att jag får som jag vill. Oftast får jag som jag vill till 100%, men på det sättet som det funkar idag så är det ju den som har jobbat flest år som får välja schema först och sen går det neråt på en sk  turordningslista. Det gör ju att jag har ganska många år kvar att jobba på innan jag kan vara helt säker på att jag får som jag vill. Men jag söker ju alltid det jag helst vill ha och sen får man se vad man får.

Annars vill jag få gjort ganska mycket, men jag har också lärt mig nu att jag inte ska försöka tänka att jag kan fixa så jäkla mycket, även om tiden kanske finns. Jag har fattat att jag inte orkar att bara köra på och hela tiden vara på väg, från en grej till en annan. Jag har börjat att tagga ner det där tänket mer och mer. Jag behöver inte klara allt nu. De mesta av allt man har att göra kan vänta till sen, och det är ok att göra lite taget. Det ska ju vara gott att leva också. 

Två bra dagar av jobb är avverkade och jag har en arbetsdag kvar att göra denna påskhelg. Det har gått bra att jobba på och det har varit hur lugnt som helst. Jag är glad att jag fick dom tidigaste tjänsterna. Får man sluta klockan 14:00 så finns inte mycket att gnälla över.  Sen är det ju skönt att man har en ledig måndag som jag dessutom  får komptimmar för, om jag nu har fattat avtalet rätt. 

 

Annars går jag mina promenader. Under helgen kör jag 5 km varje dag och imorgon hamnar jag väl på dom där 100 000 stegen i veckan som alltid är mitt mål för varje vecka. 

 

Konstprojektet har gått riktigt bra i helgen, men jag ska nog inte jobba så hårt med det som jag har gjort under dessa två dagar. Det blir för mycket jobb på  jobbhelgen och jag tjänar inte så bra på konsten så att det i slutändan blir värt det. Även om jag ser många möjligheter att tjäna pengar på detta, så är det inte värt att göra allt som jag kan göra. Ibland måste jag släppa lite på jobbet kring detta och inte bry mig, även om jag vet att mycket mer går att göra. Det är bara inte värt. Jag måste tagga ner lite, även om jag kommer att köra på framöver också. 

 

Ni får ha en fortsatt Glad Påsk. Själv jobbar jag på´, men blir det så lugnt som det nu har varit i två dagar så är det ju bara skönt att köra och tjäna pengar. Pengar måste man ha. Jag vill ju göra mycket galna grejer i framtiden, då behövs det cash. Sen är det ju viktigt att man mår bra också. Taggar jag ner lite med konstprojektet så mår jag nog bra av att jobba med detta också. 

 

 

 Visionen:

Jag tror aldrig jag har känt mig så säker på vad jag vill satsa på att fixa som jag är nu. Jag har skrivit så förut och jag har då trott att jag har vetat vad jag vill, fast jag har inte varit redo att göra vad som krävs för att förverkliga alla dom drömmar jag har och i slutändan nå den vision som kommer att vara det största jag har gjort, om jag nu känner att jag sätter den. 

 

Just nu känner jag starkt att jag inte vill köra på något annat. Det som gäller nu är att jobba framåt. Ta allt steg för steg och inte slarva eller ändra på allt som jag har tänkt i många år på att jag måste göra. Nu tänker jag inte mer. Jag kör bara och går för att bara komma närmare och närmare alla mål jag har. Ibland sätter jag ett delmål och det känns bra en stund efter, men sen känner jag att jag måste hitta nytt fokus för att nå nästa mål. 

 

Jag är nöjd över att jag kör steg för steg och inte försöker hoppa över något och har för bråttom. Jag gör allt jag kan med egen kraft och jag tänker inte en tanke på att jag tex ska låna pengar för att komma snabbare framåt. Jag jobbar, tjänar pengar och sen fixar jag allt jag behöver göra för dom pengar jag har just nu. Den arbetsmetoden känner jag mig mest trygg med. Den känns mest rätt och det är ju något som alltid funkar, oavsett om jag når mina mål eller inte. 

 

Jag tänker ibland på alla som jag har sett genom åren som först verkar ha lyckas hur bra som helst. Dom verkar ha: Hur mycket pengar som helst, hur mycket prylar som helst, hur bra relationer som helst och sen faller allt för att dom typ har lånat massor av pengar som dom sen inte kan betala tillbaka. Jag har tappat räkningen på hur många människor som jag har sett genom åren som bara bygger upp luftslott. Dom lever i lyx en kort period och sen rasar den fasaden och sen ångrar personen/ personerna att dom inte taggade ner med att låna så mycket pengar. Själv känner jag kommer att vara stabil ekonomiskt om jag når mina mål och jobbar systematiskt framåt. Denna gången kan jag ärligt säga att jag aldrig har varit så säker på vad jag vill. Det är visionen som gäller. Jag är i alla fall säker på att jag vill försöka så mycket jag bara kan. 

 

Konstprojektet:

Jag vet ibland inte vad jag ska tänka kring konstprojektet. Ibland funderar jag på hur jag ens orkar med detta. Jag tycker att det går bra, fast egentligen får jag ju gansaka dåligt betalt. Men jag sparar ju allt jag tjänar på detta och nu har jag ju fått ihop en större summa pengar. 

 

Men jag är inte ens nära än att nå mitt slutgiltiga mål som sen kommer att göra så att jag kan slutföra detta. Ingenting kommer heller att kunna bli ett konstverk om jag inte når målet. Jag skulle ju kunna tagga ner och dra ner abitionerna och sen slutföra konstprojktet. Då blir det ju mitt konstverk, som är värt pengar, men allt blir bara mycket mindre än vad det var tänkt från början. Om jag lyckas slutföra mitt konstprojket som jag helst vill , då blir det väl min pensionsförsäkring. Så lång tid tror jag att det kan ta. 

 

Jag funderar varje dag på om det är värt att fortsätta, samtidigt kan jag inte lägga av så jag slutar ju inte att bygga vidare på det. För varje vecka som går så kommer det in nya pengar och jag sparar allt som jag får in på min konst. Där är jag stenhård. Utan dessa pengar kommer jag aldrig att kunna slutföra mitt konstprojekt. Typ allt handlar om pengar i slutändan. Ingen deg...inget kneg.  Jag är inte säker på om det är värt allt slit som jag lägger ner på detta, men så länge jag inte vet, så känner att det bästa jag kan göra bara är att fortsätta. En dag kanske allt blir så bra som man typ just nu inte ens vågar drömma om. Då kommer det ju att vara värt varenda minut av jobb som jag har lagt ner på det. 

 

 Det är alltid skönt med en helt ledig helg. Stundtals har jag känt mig ganska trött. Jag har också varit lite förkyld. Ibland har jag känt mig rastlös, fast samtidigt vet jag med mig att jag vill ta det lugnt och inte göra så mycket överhuvudtaget. 

Hela veckan har annars känts ganska bra. Jag har gått tre långa promenader och idag gick jag en lite kortare. Jag har fått ihop över 100 000 steg på att lägga upp det på detta viset. 3 långa och en kort. Det funkar och jag önskar att det hade funkat varje vecka. Men man jobbar ju olika  och med varierande tider så funkar det inte alltid på ett sådant sätt som man helst skulle vilja. Det viktiga är ju ändå att jag sätter 100 000 steg varje vecka och det har jag klarat i många veckor nu. Jag har inte misslyckats en enda vecka sen jag satte upp det målet, och det måste ju vara över ett år sedan nu. 

 

 

 

 

Allt går åt rätt håll och även om livet stundtals känns lite tråkigt nu så får jag ju tid till att tänka och fatta rätt beslut. Jag tror att jag kan misslyckas längre. Allt kommer att bli bra... hur jag än vänder och vrider.